WebJournal on International Taxation in Sweden, WITS no 10/2020
Ojämlikheten och det anonyma (utländska) kapitalet – och coronan.
Rubriken pekar på två av vår tids mest mest brännande samhällsproblem. Ojämlikhetens återkomst, som har kunnat observeras i stort sett överallt sedan 1980-talet, tillhör en av de mest oroväckande strukturella förändringar vi står inför idag. Enligt OECD är Sverige det land där ojämlikheten accelererar snabbast. Och när det gäller det anonyma utländska kapitalet dvs alla de tillgångar som hemlighålls runt om i världen är detta också något som hela tiden tilltar i en skrämmande omfattning.
Ojämlikheten i ett internationellt perspektiv
För en övergripande sammanfattning av ojämlikheten i världen, men redovisad också land för land, kan hänvisas särskilt till The World Inequality Report 2018.
Ambitionen att motverka den tilltagande ojämlikheten i vårt land, och framförd i högtravande retorik, står högt på den nuvarande regeringens agenda. Och den är inskriven som punkt 4 i januariöverenskommelsen 2019. Men de faktiskt genomförda lagstiftningsåtgärderna under senare tid har tvärtom snarast kommit att öka de ekonomiska klyftorna. Den mest uppmärksammade åtgärden har naturligtvis varit avskaffandet av värnskatten för snart ett år sedan. Debatten i övrigt handlar huvudsakligen om ett återinförande av vissa egendomsskatter och att höja eller sänka skatten på kapitalinkomster. I dessa frågor råder dock avsevärda politiska motsättningar vilket lett till att problematiken har grävts ned i diverse utredningar. Under tiden kan dock innehavare av svenska aktier i stället glädjas åt ytterligare sänkt bolagsskatt och därmed höjda utdelningar. 3:12are kan sannolikt också se fram emot en ytterligare uppluckring av beskattningen, och om de för ut sina vinster till utlandet genom finurliga skatteupplägg kan de – vilket de kunnat göra under 36 års tid - fortsätta att skratta hela vägen till banken. Något de direkt kan tacka regeringen för sedan den spolat ett förslag om s.k. exitskatt som skulle stoppa denna årliga miljardskatteflykt.
Ett belysande exempel på det internationella skatteområdet som illustrerar våra makthavares olikabehandling av rika och fattiga är det som gäller beskattningen av utlänningar som arbetar i Sverige. Sålunda aviseras i höstbudgeten att utländska medborgare, bara de tjänar mer än två basbelopp i månaden, vilket motsvarar en årsinkomst på drygt 1.1 miljon kr om året, skall betala skatt på endast 75% av sin löneinkomst även under det fjärde och femte året av sin vistelse i Sverige. I just det löneinkomstskiktet blir skattesänkningen inte mindre än ca 150 000 kr per år eller 750 000 kr över en femårsperiod. Denna s.k. expertskatt, som ursprungligen var avsedd att omfatta endast för vårt näringsliv attraktiva och kompetenta utländska ”experter” och ”nyckelpersoner” m.fl. kan dock utnyttjas av varje utländsk inkomsttagare bara hen har tillräckligt hög lön. Särskilt uppmärksammat är hur detta kommit att utnyttjas av utländska ishockey- och fotbollsproffs. Det finns inte heller någon cap på denna typ av skattelättnad. Utländska chefer i svenska börsbolag och andra utlänningar med tiotals miljoner i lön får därmed skatterabatter med vad som också är miljonbelopp varje år. Samt förmånsfria hemresor för familjen två gånger om året, skattefria ersättningar för barnens skolgång samt resorna till och från Sverige när tjänsten tillträds och avslutas. Om lönen tas ut före eller efter det att experten tar bosättning i Sverige, s.k. sign on bonuses, utgår skatt med 75% på den för utlandsbosatta gällande SINK-skatten på 25% dvs. en skattesats på endast18.75%. I vissa av dessa fall när man använder sig av sign on bonuses och tillämpar skatteavtal med det land där ’experten’ är bosatt och iakttar noggrann timing av löneutbetalningarna kan man nedbringa skatten i Sverige till noll! (se WITS nr 1/2014, "Expertskatt 15% eller noll (ibland) m.m." Om ’experten’ ifråga bildar bolag och fakturerar sina tjänster kan beskattningen i dessa sammanhang ytterligare ’finjusteras’. En ytterligare förmån med expertskatten är att arbetsgivaren bara behöver betala arbetsgivaravgifter på 75 % av lönebetalningarna. Detta medför en avgiftsminskning för arbetsgivaren med ca 90000 kr per år. Skatteverket har inga siffror på hur mycket expertskatten kostar den svenska statskassan. År 2006 genomförde Institutet för Näringspolitiska Studier (ITPS) en utvärdering av expertskatten men fann att den inte bidragit till att just de personer sim sökt sig till Sverige hade gjort detta pga expertskatten, ITPS fann att personerna ifråga mer hade attraherats av ta ytterligare ett steg i sina karriärer eller därför att arbetsuppgifterna varit intressanta. Till och med fritidsintressen och tryggheten hade varit viktigare än lönen. Föreningen Svenskt Näringsliv har uttryckt tillfredsställelse med utvidgningen av expertskatten men vill ha ytterligare förbättringar av den. Denna typ av beskattning är som ovan antyds föremål för intensiv skatteplanering. KPMG (m.fl.) har en omfattande verksamhet avseende ”Global Mobility Services”.
Som kontrast till de nämnda utländska höginkomsttagarnas förmånliga skattesituation meddelas däremot vidare i höstbudgeten att andra utlänningar med ofta mycket låga inkomster som exempelvis utländska bärplockare som under kortare tid – mindre än sex månader - tar jobb i Sverige måste börja betala svensk skatt på sina bruttolöner fr.o.m. nästa år, något de tidigare varit befriade ifrån.
Med andra ord: vi hjälper våra allsvenska klubbar att värva högbetalda utländska proffsspelare men klämmer åt fattiga lingonplockare från Thailand!
The World Inequality Report pekar på att beskattning, särskilt progressiv beskattning, är ett effektivt medel för att motverka ojämlikhet och skriver: ”Progressive tax rates do not only reduce post-tax inequality, they also diminish pre-tax inequality by giving top earners less incentive to capture higher shares of growth via aggressive bargaining for pay rises and wealth accumulation”. Vad gäller Sverige är det också intressant att ta del av vad rapporten säger om arvsskatter: ”It is also worth noting that inheritance taxes are nonexistent or near zero in high-inequality emerging countries, leaving space for important tax reforms in these countries”. Eller med andra ord, avskaffandet av arvsskatt i Sverige har varit ägnat att öka och permanenta ojämlikheten.
Det utländska anonyma kapitalet
När det gäller det utländska anonyma kapitalets omfattning räcker det med att bara ta del av alla tidningsrubriker om bankskandaler om penningtvätt, skattefusk och hemlighållanden. I en alldeles färsk rapport från Tax Justice Network: ” The State of Tax Justice 2020: Tax Justice in the time of COVID-19” har man fastställt hur mycket skatt som olika länder gått miste om p.g.a. både genom laglig internationell skatteflykt och direkt skattefusk. För Sveriges del meddelas sålunda att den skatt som härigenom undanhållits p.g.a. rent skattefusk av privatpersoner under 2019 uppgått till ca 2 miljarder dollar. Värdet på de tillgångar som lett till dessa skattetapp kan därmed beräknas till flera hundra miljarder kronor. Av inkomna självrättelser, dvs uppgifter som självmant inlämnas av skattskyldiga i Sverige om deras utländska inkomster, fick statskassan för år 2019 in 133 miljoner kronor enligt uppgifter från Skatteverket. Mörkertalet är således enormt.
Andra källor av intresse i sammanhanget är vidare den nyutkomna boken ”Big Dirty Money:The Shocking Injustice and Unseen Cost of White Collar Crime” och en doktorsavhandling från London School of Economics, ”Hidden Wealth” 2018. I rapporten ”Tax Evasion and Inequality”(Technical Report, American Economic Review 2019) avslöjas genom bankläckor och mikro-data från Norge, Danmark och Sverige hur ”0.01 procent av de rikaste hushållen undviker att betala ca 25 procent av sin skatt”. I samhällsdebatten klagas ofta på hur mycket bidrag och stöd som utbetalas för uppehället av invandrande flyktingar m.fl. Detta problem skulle vara som bortblåst om all den skatt som undanhålles utomlands av rika svenskar med hemliga konton hade gjort rätt för sig. Hemlighållandet av tillgångar i utlandet och annan korruption har t.o.m. lett till att undersökande journalister och visselblåsare har blivit brutalt mördade. Som exempelvis Sergej Magnitsky i Ryssland och Daphne Caruana Galizia i just Malta.
The World Inequality Report pekar också på hur tillväxten och utnyttjandet av hemlighetsfulla skatteparadis runt om i världen har skjutit i höjden sedan 1970-talet. Vad som därvid måste särskilt beaktas är ju hur allt det anonyma kapitalet som hemlighålls i dessa stater snedvrider och undervärderar beräkningen av den faktiska ojämlikheten. I avsaknad av kännedom om såväl de aktuella kapitalägarnas antal och identitet som storleken av deras tillgångar måste ju ojämlikheten i de länder där dessa ägare bor vara betydligt större. I synnerhet som de uteslutande utgörs av den förhållandevis mycket lilla sektor av befolkningen som finns i toppen av inkomst- och förmögenhetsskalan. Det finns ju inga 'vanliga jobbare’ som har holdingbolag eller truster och hemliga konton utomlands! Att mäta de ekonomiska klyftorna utan att ta hänsyn till det utländska anonyma kapitalet ger således en felaktig och undervärderad bild av ojämlikheten.
Ansträngningar görs förvisso för att skapa insyn i vilka personer som är ”the beneficial owners”, de verkliga ägarna, bakom alla holding- och skalbolag, truster och fonder m.fl. runt om i världen men detta motarbetas frenetiskt och framgångsrikt av många inflytelserika länder, inte minst USA men även stater i Europa (och EU) särskilt de som ingår i ”the axis of tax avoidance”, Storbritannien, Nederländerna, Schweiz, Luxemburg, Malta och Cypern.
När det gäller att skapa insyn i det internationella finanskapitalet är det också intressant att jämföra vår regerings vältalighet med dess åtgärder i praktiken. Inför parlamentsvalet i EU 2018 stod således Magdalena Andersson och Stefan Löfven hand i hand på valaffischerna och bedyrade hur man med krafttag skulle avslöja alla utländska skatteskojare. Men nyligen lade man in sitt veto mot ett Kommissionsförslag som skulle tvinga multinationella företag att offentligt redovisa sina utländska dotterbolags vinster och skattebetalningar (country-by-country reporting). Vidare, när ett förslag nyligen lades fram om att alla skattekonsulter/revisorer m.fl. skulle rapportera sina (aggressiva) skattearrangemang i Sverige till skattemyndigheterna kastade regeringen också in handduken efter ilskna protester från företrädare för skatteplaneringsindustrin. Föreningen Auktoriserade Revisorers skatteansvarige Hans Peter Larsson twittrade triumferande att förhindrandet av genomförandet av förslaget utgjorde hans främsta näringspolitiska bedrift under de senaste trettio åren! Att beakta vidare är att aggressiva (och dyra) skattearrangemang är något som ju endast de mer välbeställda inkomsttagarna och kapitalägarna i samhället kan ägna sig åt.
Förslag till åtgärder
Man behöver inte invänta tvingande EU-direktiv m.m. för att driva kampen mot internationell skatteflykt, skattefusk och hemlighållande av utländska tillgångar. Detta kan beslutas helt unilateralt av den svenska riksdagen! Särskilt befogat är detta vad avser de mest beryktade skatteparadisen i vår omvärld som bygger hela sitt välstånd på att med låg- eller obefintlig skatt locka till sig utländskt kapital. Investeringar och affärer i dessa jurisdiktioner har ju aldrig några genuina kommersiella motiv utan bedrivs uteslutande av skatteskäl och för att undgå upptäckt och andra former av regleringar.
En åtgärd kunde vara att, utöver vad som redan skett beträffande vår s.k CFC-lagstiftning, införa fler ’svarta listor’ med restriktioner avseende investeringar i dessa skatteparadis.
I USA för ett antal år sedan tillgrep man en så drastisk åtgärd som att hota Caymanöarna att man skulle vägra amerikanska företag skatteavdrag för kostnader för arrangemang av bolagssammanträden, seminarier och andra företagsjippon på Caymanöarna – en för deras hospitalitysektor mycket lukrativ verksamhet – om de inte öppnade sina bankvalv! Men i Sverige röstade man nyligen för att Caymanöarna inte skulle tas upp på EUs svarta lista över skatteparadis.
Och att i dagens internationella finansvärld fortsatt låta räntebetalningar - den mest lättrörliga skattebasen av alla – till alla skatteparadis och länder med vilka vi saknar skatteavtal ske utan att ta ut källskatt framstår som att göra självmål i kampen mot alla skatteflyktsplanerare! Det gör vidare Sverige till en gynnsam ”stepping-stone” även för utländska skatteplanerare.
En åtgärd, som jag rekommenderat i annat sammanhang för att skapa ytterligare transparens vad gäller förekomsten av utländska tillgångar, är att göra som i Spanien - införa skyldighet för medborgare med större förmögenheter utomlands att årligen deklarera dessa - med höga böter för dem som bryter häremot.
Särskilt angeläget är vidare att få insyn i de mycket stora belopp som ligger i utländska truster och stiftelser vilka svenskar numera helt gåvoskattefritt kan bilda utomlands. I dagspressen har nyligen avslöjats hur Antonia Ax:son Johnson och (ELLOS-grundaren) Olle Blomqvist använt sig av allehanda sofistikerade utländska truster och stiftelser i ekonomiska skurkstater som mörklagt deras ekonomiska förhållanden och varigenom de kan tagas ha fuskat med beskattningen i Sverige.
Ett ytterligare åtgörande som kan övervägas är att, såsom gäller i USA, komplettera den visselblåsarfunktion som redan finns hos såväl Finansinspektionen och Skatteverket med att låta visselblåsaren få del av de böter eller skatter som de nämnda myndigheterna drar in på grund av visselblåsarens avslöjanden. Nyligen rapporterades att den amerikanska finansinspektionen, Securities and Exchange Commission, SEC, till en enskild och anonym visselblåsare betalat ut en rekordsumma på 114 miljoner dollar (!) avseende en del av de böter som SEC i ett visst ärende dragit in för brott mot de amerikanska finansmarknadsreglerna.
Man kan också överväga att skriva om vår allmänna skatteflyktslagstiftning i linje med de principer som EU-domstolen anammar. Framför allt gäller detta vad man kallar "konstlade" bolag som saknar ekonomisk substans. Bolaget måste vara "en verklig etablering från vilken en affärsmässigt motiverad verksamhet bedrivs och - tillägger EU-domstolen: "The purpose of the establishment must be to participate and assist for an indefinite period and for economic gain in the commercial and economic environment of the Community and not just for the purpose of achieving tax benefits"
Jag har tidigare skrivit en rapport med ytterligare ett dussintal åtgärder som unilateralt och enkelt skulle kunna införas för att motverka skattebedrägeri och hemlighållanden m.m. när det gäller utländska affärer och investeringar.
Avslutning
Vi lever i en värld och i en tid där hundratusental människor dör i den pågående världspandemin och där våra samhällen hotas av en ekonomisk härdsmälta av aldrig tidigare upplevda proportioner. Och detta samtidigt som det rapporteras hur de rika i samhället fortsätter att höja sina inkomster och förmögenheter i coronans spår och därmed ytterligare vidgar de ekonomiska klyftorna. En del miljardärer i USA har nervöst börjat ana oråd över den galopperande ojämlikheten och t.o.m. själva begärt att få betala mer skatt! En av dem utbrast; ”högafflarna kommer”! I San Fransisco röstade man i en lokal folkomröstning (i samband med det senaste presidentvalet) med bred marginal igenom en ny progressiv bolagsskatt som skall tas ut av bolag som till sin chefer utbetalar mer än hundra gånger bolagets medianlön (excess executive compensation tax). Teslas chef Elon Musk som bor i San Fransisco tjänade 2019 595 miljoner dollar vilket representerade ca 10 000 gånger mer än företagets medianlön! Den nya skatten skall finansiera sjuk- och socialvård för de 45 000 hemlösa i San Fransisco.
T.o.m. påven Franciskus har lagt sig i skattedebatten och lägger skulden på alla skattefuskare för de brister som har uppstått i coronabekämpningen. I sin senaste encyklika ”Fratelli Tutti” tillbakavisar han med mycket frän retorik de förhärskande marknadsteorierna. Så här låter det: The marketplace, by itself, cannot resolve every problem, however much we are asked to believe this dogma of neoliberal faith. Whatever the challenge, this impoverished and repetitive school of thought always offers the same recipies. Neoliberalism simply reproduces itself by resorting to the magic theories of ”spillover” or ”trickle” - without using the name – as the only solution to societal problems….and does not resolve the inequality that gives rise to new forms of violence threatening the the fabric of society.”
Pandemin har helt förändrat vår värld. Död och fattigdom, splittring mellan länder och folkgrupper, protektionism, fake news och just ökande ekonomiska klyftor kastar mörka skuggor över våra samhällen och hotar själva demokratin. Våra nuvarande beslutsfattare som med sin halvkvädna retorik och hyckleri fortsätter att ”rigga systemet”så att de rika i samhället kan springa iväg med kyrksilvret har anledning att skämmas. Opinionsbildningen och motståndet mot denna utveckling – och här står hoppet främst till våra unga generationer - måste sättas in med en helt annan kraft för att rädda framtiden för våra barn och barnbarn.
Stockholm november 2020
Peter Sundgren
WebJournal on International Taxation in Sweden, WITS
070 491 76 70
--------------------------------------------------------------------------
PS. Under fem dagar, 7-11 december, utlyser OffshoreAlertvGLOBAL, www.oavglobal.com en virtuell konferens ”on intelligence and investigations for stakeholders in high-value, cross-border finance”.
Programmet omfattar bl.a. seminarier under rubrikerna:
The Use of Artificial Intelligence to Locate Hidden Bank Accounts
Developments in Transnational Whistleblowing: The Impact of the EU Whistleblowing Directive and New Rules Governing the Foreign Corrupt Practises Act, (FCPA) Whistleblower Reward Program
Trumps Tax Returns: An Analysis of Techniques (Legal or Illegal?).
