WebJournal on International Taxation in Sweden, WITS no 2/2022
Nyligen har meddelats att Volvo Cars AB har tillsatt en ny verkställande direktör och koncernchef för bolaget. En skotte som heter Jim Rowan.
Eftersom han är utländsk medborgare och enligt uppgift avser att bosätta sig här i skatterättslig bemärkelse uppstår frågan om han kan dra fördel av de speciella regler som gäller i inkomstskattelagen för utländska s.k. "experter".
Den främsta fördelen härmed är att man får ett avdrag vid beskattningen med 25% av sin skattepliktiga lön. Syftet med denna reglering, som efter en mycket het samhällsdebatt infördes 2001 av en socialdemokratisk regering, var att, med hänsyn till de höga inkomstskatter vi har i Sverige, göra det lättare, dvs billigare för svenska företag att rekrytera ”specialister inom tekniskt avancerad och kunskapsintensiv verksamhet, högt kvalificerade forskare och personer i företagsledande ställning” vilket härigenom kan gynna utvecklingen av den svenska samhällsekonomin. (Enligt förarbetena till lagstiftningen tog man huvudsakligen sikte på verksamhet inom den svenska industrin).
Vid sidan av denna skatterabatt för den anställde medges också arbetsgivaren en nedsättning av arbetsgivaravgiften med 25% på expertens lön.
Det bör i detta sammanhang observeras att det inte finns någon ”cap” dvs någon övre beloppsmässig begränsning av den lön (inklusive bonusar m,m,)som skall expertbeskattas. Dessa ersättningar kan alltså vara hur höga som helst. Eftersom inkomstskatten är progressiv medför detta att skatten enligt expertskatten blir regressiv. Med andra ord, ju högre lön desto lägre relativ skatt.
Dessa skatte- och arbetsgivareftergifter medgavs enligt den ursprungliga expertskattelagen under maximalt tre år. Efter intensiv lobbyverksamhet från industrins och arbetsgivarsidans representanter har emellertid denna tidsfrist höjts till fem år fr.o.m. 2022.
Med hänsyn till Rowans företagsledande roll som vd för ett så stort bolag som Volvo Cars kan man utan vidare dra slutsatsen att han kommer att omfattas av våra expertskatteregler. Bland vd:ar för svenska börsbolag finns flera utländska medborgare som kunnat utnyttja detta regelverk, bl.a. Christian Fredriksson, Fingerprint Cards och Allison Kirby, Telia. Tidigare har även Electrolux och Skanska haft utländska vd:ar.
Och hur stor kan då skatte- och avgiftssänkningen ’i kronor och ören’ tänkas bli för Jim Rowan när han börjar på Volvo Cars? Detta kan naturligtvis inte anges utan exakt information om hans lön. Om emellertid – och vilket här starkt betonas – han kan antagas få en årslön från Volvo Cars på förslagsvis 50 miljoner kronor - den avgående vdn bolaget, Håkan Samuelsson, uppbar lön och bonusar för 2020 på ungefär detta belopp - är svaret att summan av hans skatt (vid riksgenomsnittligt kommunalt skatteuttag) och Volvo Cars arbetsgivaravgift sjunker med hela 10.5 miljoner kronor per år. Över fem år med oförändrat skattetryck och arbetsgivaravgiftsuttag medför detta således att staten efterskänker 52.5 miljoner kronor i skatter och avgifter!
År 2006 gjorde Institutet för Tillväxtpolitiska Studier, ITPS, en utvärdering av expertskattens effektivitet och fastslog därvid ”att Sveriges förmåga att attrahera spetskompetens kunde endast i ringa utsträckning sägas ha påverkats av expertskatterna”. Flera av de utländska experter som intervjuats av ITPS framhöll att lönen inte haft en primär betydelse för att söka sig till Sverige. De hade främst lockats av intressanta arbetsuppgifter och att de ändock skulle arbeta i Sverige och ville härigenom ta ett steg uppåt i karriären. Till och med fritidsintressen och tryggheten i Sverige hade varit viktigare skäl än lönen.
Likväl kom lagstiftningen, i syfte att göra den lättare att tillämpa – problemet var att definiera i varje enskilt fall vem som skulle anses vara ”expert” - att därefter utvidgas av den då sittande alliansregeringen till alla utländska arbetstagare under förutsättning att de tjänar mer än 2 prisbasbelopp per månad. Denna bestämmelse kallas för förenklingsregeln. Någon särskild expertis ”inom teknisk avancerad och kunskapsintensiv verksamhet etc.” och som därigenom skulle kunna gynna våra företags konkurrensförmåga krävs således inte enligt denna regel utan endast att lönen avseende vederbörandes arbete uppgår brutto till mer än två prisbasbelopp per månad. För 2022 är prisbasbeloppet 48 300 kr vilket medför att man måste ha en månadslön på mer än 96 600 kronor dvs en årslön överstigande 1 159 000 kronor för att därmed automatiskt kvalificera för expertskatt.
Om en utlänning får expertskattestatus enligt denna förenklingsregel och har en kvalificerande bruttolön på just nämnda 2 basbelopp/mån, blir dennes årliga skattereduktion ca 184 700 kr, dvs en skattesänkning på drygt 15 000 kr per månad. Och arbetsgivaravgiftssänkningen blir ca 91 000 kr om året. Och statens slutnota efter fem år blir således närmare 1.4 miljoner kronor.
Vid sidan av dessa skatte- och arbetsgivaravgiftsnedsättningar är alla experter även befriade från förmånsbeskattning om arbetsgivaren betalar deras flyttning till Sverige och återflyttning till hemlandet vid arbetets början och slut plus därtill hemresor två gånger om året för familjen samt betalning av barnens skolgång i Sverige t.o.m. gymnasienivå. Om vederbörande behåller sin bostad i hemlandet under den tid han arbetar i Sverige kan han yrka avdrag för kostnaderna på denna bostad enligt normalt förekommande regler.
Efter förenklingsregelns införande har man särskilt kunnat uppmärksamma att många utländska fotbolls- och ishockeyproffs har kunnat dra fördel av expertskatten. På samma sätt kan exempelvis också utländska mäklare av olika slag, stjärnkockar och andra höglönetagare få samma skattefavörer. Och detta utan att de - med all respekt - kan anses ha bidraga till den allmänt avsedda ekonomiska tillväxt i Sverige som expertreglerna ursprungligen syftat till.
Beslut om expertskatt fattas av den s.k. Forskarskattenämnden. Beträffande deras beslut råder absolut sekretess vilket medför att man, i de fall som inte överklagas, inte vet på vilka grunder de medgivits expertskatt. Och man har inte heller någon uppfattning om hur mycket expertskatten totalt kostar statskassan varje år. Det finns heller inga uppgifter om hur många experter som stannat kvar efter det att expertskatteförmånen upphört.
Det kan tilläggas att man från arbetsgivarsidan fortfarande inte är nöjd med förenklingsregeln och att man önskar att det kvalificerande lönebeloppet skall sänkas ytterligare.
Enligt praxis medges också expertskattefavörer för lönedelar som betalas ut innan och efter det att vederbörande flyttat in till eller flyttat ut från Sverige (trots att expertskattereglerna är intagna endast i inkomstskattelagen avseende här bosatta personer.) När det gäller utländska idrottsproffs förekommer ofta s.k. sign-on- och sign-offbonusar i samband med in- och utflyttningen till och från Sverige. Dessa lönedelar får räknas in i de två prisbasbelopp som gäller för kvalifikation av förenklingsregeln. Enligt den särskilda skattelag som gäller för icke bosatta personer, SINK, där skatten är proportionellt 25% sänks skatten till 18.75% för dessa löneandelar. Om SINK-skatten vidare kombineras med artistskatten för utländska idrottsproffs blir skattebelastningen bara 11.25 procent. (Vid tillämpning i vissa specifika fall av en del avtal för undvikande av dubbelbeskattning med vederbörandes hemviststat kan skatten på dessa för- och efterskottsbetalningar helt undvikas.) Vidare, om man flyttar till Sverige och ”sätter sig på bolag” och kan ta ut en lön på minst två prisbasbelopp i månaden, kan man också utnyttja expertskattelagen.
Om exempelvis 25% av Rowans årslön på 50 miljoner för år 5 skulle utgöra bonus som av Volvo Cars utbetalas efter det han flyttat tillbaka till utlandet och denna bonus därmed beskattas enligt SINK med 18.75% blir hans sammanlagda skatt ytterligare ca 2.75 miljoner kronor lägre. (Arbetsgivaravgiften påverkas inte).
Expertskatten är som framgår av ovan mycket skatteplaneringsvänlig.
Om Rowan under sin vistelse i Sverige anses ha dubbel skatterättslig bosättning men hemvist i sin hemstat enligt ett skatteavtal som är baserat på OECDs modellavtal får han betala högst 15% skatt på eventuella utdelningar från aktier i svenska bolag. Utdelningar på utländska aktier är skattebefriade. Om han säljer svenska aktier är vinsten som regel också skattebefriad i Sverige. Samma sak gäller vinster på försäljning av utländska aktier. Skattefrihet för Rowan gäller vidare i Sverige enligt de flesta skatteavtal också för alla hans ränteinkomster men han får, eftersom han är bosatt i Sverige enligt svensk skatterätt, avdrag för alla sina räntekostnader och kan i vanlig ordning avräkna del av ett ränteunderskott mot sin svenska inkomstskatt. Om räntorna avser lån på förvärv av fastighet i hemlandet kan han som regel få avdrag för dessa även i denna stat (vilket kanske leder till att effekten av ränteavdragen blir högre än räntekostnaden). Om slutligen han har hemvist i en medlemsstat i EU kan han också få ROT- och RUTavdrag i Sverige för kostnader i den staten.
Det är inte bara i Sverige utan även i vissa andra länder som man har speciella skattenedsättningar för utlänningar bl.a Danmark, Lettland och Kina vilka i vissa avseenden har ännu förmånligare regler än Sverige. Förmodligen kan man därför räkna med ytterligare påtryckningar för att svenska arbetsgivare inte skall hamna på efterkälken i konkurrensen om utländska experter.
Som ovan nämnts har man sedan årsskiftet förlängt expertreglernas giltighetstid från tre till fem år. Samtidigt har man ironiskt nog infört ett enormt regelverk om att andra utlänningar som kommer hit för att arbeta under kortare tid - högst sex månader - nu måste betala skatt här från första dagen. Denna förändring drabbar bl.a. alla thailändare som kommer hit under några sommarveckor för att plocka lingon. I jämförelse med vår gynnsamma beskattning av utländska experter skulle man här således kunna tala om en situation av omvänd Robin Hood-skatt! Man tar från dom fattiga och ger till dom rika!
Stockholm 11 februari 2022
Peter Sundgren
peter.sundgren@gmail.com
070 491 76 70
