WebJournal on International Taxation in Sweden, WITS, nr 5/2022
En
miljardärsskatt!
För
ungefär ett år sedan föreslog Magdalena Andersson att man borde
införa en "miljonärsskatt" i Sverige på personer med mycket stora
förmögenheter.
I
sin senaste och mycket uppmärksammade bok ”Girig-Sverige” med
underrubriken ”Så
blev folkhemmet ett paradis för de superrika” föreslår
författaren och journalisten vid Aftonbladet Andreas Cervenka
införandet av en engångsskatt på
förmögenhet - inte för miljonärer - utan för miljardärer! Dvs
en skatt för personer som äger en nettoförmögenhet
överstigande 1000 miljoner kronor. Han han har tagit reda på att
det finns och namnger i bokens slutkapitel 542 svenska medborgare som
är miljardärer. Han uppger vidare att de sammanlagt är goda för 3
514 miljarder kronor. I siffror 3 514 000 000 000 kronor. Eller
drygt 3.5 biljoner kronor.
Skatten
tas ut med 1 procent per år under fem år och
beräknas därmed inbringa ca 175 miljarder kronor,
eller ”ungefär
lika mycket som polisen kostar sammanlagt under lika många år”.
Cervenka
skriver med både intellektuell och retorisk elegans. Här följer
den ingress han själv lämnar på insidan av omslaget till boken:
”Sverige
var länge känt som en av världens mest jämlika länder. Men de
senaste decennierna har något skett. Klyftan mellan de superförmögna
och resten av befolkningen har ökat snabbt. Andelen av ekonomin som
ägs av den rikaste promillen är högre än i USA och Sverige har
fler dollarmiljonärer än i Japan och Brasilien.
Sverige
är ett land där skatten på arbete tillhör jordens högsta, men
där tillgångar beskattas betydligt lägre än i många andra
länder. Det är ett land där det 2022 råder bostadsfeber,
börsfeber och kryptofeber. Samtidigt. ett land där jakten på
snabba pengar blivit en folkrörelse. 1996 fanns det 28 miljardärer
i Sverige. Idag är de 542. Tillsammans har de blivit trettio gånger
rikare på 25 år. Samtidigt är andelen svenska hushåll med låg
ekonomisk standard den högsta någonsin.”
På
bokens baksida skriver han vidare: ”Skenade
bostadspriser. Hundratusentals svenskar som kastar sig in på börsen.
Över 330 nya miljardärer inom loppet av tjugofyra månader. Ett
tidigare kommunalråd som tjänar miljarder på
fastighetsaffärer (Ilja
Baltjan, nr 84 på miljardärslistan – författarens påpekande) Vad
är det egentligen som har hänt i Sverige?”
Förmodligen
dras alla läsares intresse först till
den nämnda miljardärslistan på sid.221. Och miljardärerna själva är antagligen intresserade av hur de platsar på listan!
Nummer
1 på listan är Stefan Persson som äger 150 miljarder kronor (eller
150 tusen miljoner). Tillsammans med sina närstående (på platserna
28, 35, 36, 54, 318 och 319) äger familjen 225 tusen miljoner.
Familjen Rausing (platserna 2-5 på listan) - 493 tusen miljoner.
Familjen Gustaf Douglas (platserna 12, 18 och 19) - 152 tusen
miljoner. Familjen Schörling, (platserna 6, 63 och 64) – 128,5
tusen miljoner. Familjen Fredrik Lundberg (platserna 9, 34, 35,
424-428) – 111,5 tusen miljoner.
I
kapitel 8 som har rubriken ”Sverige
– det nya skatteparadiset. Landet där miljardärer kan betala
mindre än städare” räknar
Cervenka upp alla de nio tillfällen då riksdagen till alla kapitalägares glädje
1997
avskaffade förmögenhetsskatt för ägare med mer än 25% av
aktierna i börsbolag,
2003
avskaffade skatt på utdelningar och aktievinster för ägare med mer
än 10% av aktierna i ett bolag,
2004
avskaffade arvsskatten,
2004
avskaffade gåvoskatten,
2006
sänkte 3;12-skatten på utdelningar i fåmansbolag under vissa
villkor från 30 till 20 procent,
2007
slopade förmögenhetsskatten,
2008
avskaffade fastighetsskatten,
2008-2012
sänkte bolagsskatten successivt från 28 till 20.6 % och
2012
införde investeringssparkonton (ISK).
Cervenka
ger vidare flera exempel på hur mycket skatt som har betalats av
vissa av miljardärerna på listan. Ett sådant exempel är Conni
Jonsson, medgrundare och styrelseordförande av EQT (förmögenhet 18
miljarder och nummer 33 på miljardärslistan). Han deklarerade
mellan 2016 och 2019 för sammanlagt 323 miljoner kronor i inkomst av
tjänst och kapital. På dessa inkomster betalade han totalt 59
miljoner eller 18 procent i svensk skatt (trots att en del av hans
kapitalinkomster pga förment dålig skatterådgivning av
PricewaterhouseCoopers kommit att ”smittas” av
de s.k. 3:12-reglerna och därmed beskattats som inkomst av tjänst.)
Samtidigt uppger Cervenka att en städare i Stockholm med en
månadslön på 24 000 kronor betalar 21 procent i skatt.
Vad
gäller beskattningen av ISK-konton redovisas hur ett aktiefondköp
2011 på Stockholmsbörsen vars värde trefaldigats vid en avyttring
efter tio år leder till en skatt på bara 4 procent. Med normal
kapitalbeskattning på 30 procent hade skatten blivit mer än sju
gånger högre. ISK-skatten har inte heller någon ’cap’. Man kan
med andra ord sätta in obegränsade medel på ISK. Detta har medfört
att de skattebortfall för staten som skett bara under 2021 - 73
miljarder kronor - till allra största delen gynnat den mycket lilla
del av befolkningen som satt riktigt stora belopp på ISK.
Det genomsnittliga sparandet på ISK är ca 50 000 kronor.
Magdalena
Andersson framförde också vissa tankar på att göra ISK-sparandet
mindre förmånligt för just dem som sparade stora belopp
på sådana konton. Reaktionerna häremot blev mycket starka. Ett (digitalt) upprop mot en sådan förändring samlade 30 000 namnunderskrifter. I
en undersökning som nyligen presenterats av den socialdemokratiska
tankesmedjan Katalys visas emellertid att det finns en klar
majoritet av befolkningen som ställer sig bakom en
reform som innebär en begränsning av sparandet på ISK-konton
till 10 miljoner kronor.
En
ytterligare aspekt vad gäller skatter på inkomster, särskilt kapitalskatter och i synnerhet
kapitalvinstskatter, är
att de är lätta att regelmässigt manipulera, Skattesystemet framstår därmed ofta som
”riggat” till kapitalägarnas fördel. Särskilt gäller detta i
en internationell kontext. Borttagandet av gåvoskatten lämnar
således fältet fritt att utan rapporteringsskyldighet skattefritt
överföra obegränsade medel till utländska och ofta anonyma och
juridiskt komplicerade truster vars stiftare och förmånstagare är närmast omöjliga att spåra upp. Och att ta lån från sådana truster
är helt tillåtet. Räntor på lån, den mest lättrörliga av alla
skattebaser, belastas inte med någon svensk källskatt inte ens för
betalningar till utländska långivare i skatteparadis.
Enmansföretagare sätter sig på bolag i lågskatteländer som
saknar skatteinformationsavtal med Sverige och fakturerar sina
tjänster därifrån. Svenska entreprenörer flyttar utomlands
och säljer sina bolag skattefritt genom ett sofistikerat
kringgående av det regelverk som funnits sedan 1984 och som är
avsett att hindra detta. Kryphål i skatteavtal kan vidare leda
till intressanta skatteupplägg. Roland Dahlmans doktorsavhandling
”Corporate Form and International Taxation of Box Corporations”
utgör intressant läsning för praktiserande internationella
skatteplanerare.
På
sid 65 i sin bok citerar Cervenka ett uttalande av Harald Mix (förmögenhet
8.5 miljarder och nr 79 på miljardärslistan): ”Sverige
är extremt attraktivt för kapital!”
The
Wealth Tax Commission i Storbritannien
Cervenkas
förslag om en engångsskatt på förmögenhet grundas på de idéer
som lades fram i december 2020 i en utredning av
den prestigefyllda London School of Economics i Storbritannien, The
Wealth Tax Commission (WTC). Kommissionen har biståtts av
bl.a. OECD och ett femtiotal världsledande experter inom den
akademiska finansvärlden, näringslivet samt advokat-
och revisionskårerna.
Själva
konstruktionen av beskattningen enligt WTC är av sådan allmängiltig
natur att den faktiskt kan tillämpas ’rakt av’ av vilket
land som helst. I Argentina har en engångsskatt på förmögenhet
redan införts. Självklart kan dock skattesatsen (1 procent),
grundavdraget (1 miljard) samt den tid under vilken skatten skall
betalas (5 år) som Cervenka föreslår, varieras på det sätt som
kan anses ändamålsenligt. I Amerika har sålunda framlagts ett
förslag om en ”Ultra-Millionaire Tax on Fortunes” överstigande
50 miljoner USD dvs ca 500 miljoner kronor.
Med
hänsyn tagen till administrativa kostnader beräknar WTC att
en engångsskatt på 1% på all individuell nettoförmögenhet
överstigande 500 000 GBP (ca 6.1 miljoner kronor) som tas ut under
fem år skulle ge den brittiska statskassan ett tillskott på drygt
260 miljarder GBP. Nästan 3.2 biljoner kronor! Om den skattepliktiga
förmögenhetsgränsen höjs till förmögenhet överstigande 2
miljoner GBP (ca 24.5 miljoner kronor) får staten in drygt 80
miljarder GBP (975 miljarder kronor). Antalet britter som skulle
komma att omfattas av skatten vid den lägre skattepliktiga
förmögenhetsgränsen beräknas till ca 8 200 000 – ungefär 8% av
befolkningen - och vid den högre förmögenhetsgränsen till ca 81
000.
WTC
menar att skatten skall betalas av alla som var bosatta i
Storbritannien (inklusive s.k. non-doms) vid den tidpunkt då
skattskyldigheten inträder
men även de personer som flyttat från landet och dessförinnan varit
bosatta där under
fyra av de sju år som föregår det år då skatten införs
(backwards tail). För dem som flyttat in till Storbritannien någon
gång under en treårsperiod före skattens ikraftträdandetidpunkt
reduceras skatten proportionellt i förhållande till
bosättningstiden.
Skattskyldighet
föreslås även för truster som bildats av personer bosatta i
Storbritannien.
Skattebasen
skall omfatta all
slags egendom utan undantag inom
eller utom riket och upptas till tillgångarnas marknadsvärde (open
market value) den dag då skattskyldigheten inträder. Detta för att
bl.a. upprätthålla s.k. horisontell rättvisa. En person som
exempelvis lagt undan pengar för pension skall därmed behandlas på
samma sätt som den som återinvesterat medel i sitt företag. Och
den som sparar till en bostad skall behandlas likvärdigt med den som
redan köpt sin bostad. Utredningen innehåller en omfattande
reglering om värdering av olika tillgångsslag för
engångsskatten.
En
viktig aspekt beträffande en engångsförmögenhetsskatt är att den
är mycket svår att undvika ”since
it is based on behaviour that has already ocurred and past values”.
Man kan således inte, som ovan framgår, flytta utomlands för att
undvika beskattningen och inte heller reducera skattebasen genom
gåvor eller genom att flytta förmögenheten till tillgångar som
beskattas lägre eller kan vara undantagna från
beskattning. Skatten har vidare enligt WTC den ekonomiskt
balanserande effekten att den huvudsakligen drabbar den äldre, och
regelmässigt rikare delen av befolkningen, och inte i samma mån de
arbetande yngre generationerna som ju generellt belastas med höga
skatter på sina arbetsinkomster. Dr Andy Summers, Associate
Professor vid London School of Economics’ Departement of Law och
Associate Member of International Inequalities Institute säger
sammanfattningsvis att:” A
one-off wealth tax would work, raise significant revenue, and be
fairer and more efficient than other alternatives.”
En
svensk miljardärskatt av WTCs modell skulle som ovan anförts ge den
svenska statskassan ett tillskott på ca 175
miljarder kronor.
Och bara
drabba de 542 miljardärer som listats av Cervenka. Alla
vilka ”skulle
rymmas i en jumbojet”! De
administrativa kostnaderna för beskattningen av en sådan liten
grupp skattskyldiga skulle således bli försumbara. Beräkningen av
de 175 miljarderna - det erkänner Cervenka själv- är naturligtvis
ungefärlig. Den är gjord per den 30 juni 2021 och tar alltså inte
hänsyn till de värdeförändringar som skett sedan dess. Vidare
skall från den beräknade sammanlagda skattebasen på
3 514 miljarder borträknas den skattefria miljard som medges
varje miljardär såsom grundavdrag, dvs 542 miljarder (vilket
medför att antalet skattskyldiga miljardärer sjunker till 449). Man
måste också uppmärksamma att en del av miljardärerna på
listan inte är bosatta i Sverige bland vilka särskilt kan
nämnas Tetra Pak-arvtagarna i familjen Rausing (platserna
2-5 på listan) samt Roger Akelius (plats 8). Å andra
sidan skall dock beaktas att skattebasen måhända bör höjas med en
del av de 500 – 600 miljarder kronor som enligt Skatteverket
förvaltas utomlands. Ofta i olika anonyma skatteparadis.
Något som gett upphov till en enorm uppmärksamhet på sistone när
det gäller alla ryska oligarkers biljoner undangömda i dessa
jurisdiktioner,
Familjen
Persson skulle efter betalning av den engångsskatt som här
redovisats ha kvar en förmögenhet på 213 750 miljoner kronor.
Närmare en kvarts biljon alltså.
Men
det är ingalunda bara Cervenka som pekar på hur en
förmögenhetsskatt kan minska de ekonomiska klyftorna. I januari i
år kom en rapporter från Oxfam, Patriotic Millioaires och
Institute for Policy Studies, den sistnämnda med rubriken ”Taxing
Extreme Wealth, An annual tax on the world’s multi-millionaires and
billionaires: What it would raise and what it could pay for.”
Under ”Sweden
Factsheet”
meddelas att Sverige (per den sista november 2021) hade 38 995
personer med en nettoförmögenhet på 50 miljoner US-dollar eller
mer samt att en förmögenhetsskatt på 2% överstigande en
förmögenhet på 5 miljoner US-dollar, 3% på förmögenhet
överstigande 50 miljoner US-dollar och 5% på förmögenhet
överstigande 1 miljard US-dollar skulle inbringa en skatt på 29.98
miljarder US-dollar årligen.
Men
mest överraskande är det stöd för ökade kapital- och
förmögenhetsskatter som alldeles nyligen presenterades i en drygt
100-sidig rapport: ”Inequality
hysteresis and the effectiveness of macroeconomic stabilization
policies”,
från ingen mindre än den institution som brukar kallas för alla
centralbankers bank, den Basel-baserade Bank for International
Settlements, BIS . Rapporten meddelar att modern ekonomisk forskning
har övertygande bevisat att ojämlikhet och ekonomiska klyftor
minskar samhällets tillväxt och produktivitet och undergräver
makroekonomisk stabilitet. Och svaret på frågan hur moderna
ekonomier bör motverka de härav följande ”distributional
concerns”
är mycket precist: ”Nations
need to reconsider their tax policies more forcefully for their
redistributive consequences”
och förespråkar därför införandet inte bara av högre
marginalskatter för höginkomsttagare utan även progressiva skatter
på arv, gåvor och egendom samt ”a
recourse to a wealth tax that would allow us to reduce other existing
tax levies that tend to priviledge the already priviledged.”
Även
den Internationella Valutafonden (IMF) och OECD förespråkar
införandet av förmögenhetsskatter på höga förmögenheter .
Fjällbacka
14 juni 2022
Peter
Sundgren
peter.sundgren@gmail.com
070-491
76 70