fredag 10 januari 2025

 

WebJournal on International Taxation in Sweden, WITS. no 1/2025


Exitskatten - återigen!

E-mail till Tobias Wikström, Dagens Industri den 11 december 2024


Hej Tobias!

Jag läste med intresse ditt  inlägg i Dagens Industri för en tid sedan som bl.a. berörde exitskatt. Detta har stimulerat även mig att ånyo fatta pennan när det gäller denna skatt!

Inledningsvis finns kanske skäl att påpeka – något som ofta förbigås i sammanhanget – nämligen att vi ju allt sedan 1984 redan har en exitskatt i vårt land! Detta i form av vår s.k. tioårsregel som fastställer vårt grundläggande skatteanspråk för aktievinster även för en person som varit utflyttad från Sverige och bosatt utomlands under mindre än tio år. 

Och ingen har någonsin ifrågasatt detta beskattningsanspråk som sådant under alla dessa år. Vår dåvarande moderatledda regering med Anders Borg som finansminister t.o.m. utvidgade tio-årsregeln 2007 (till att omfatta även utländska aktier). Och det finns många kapitalistiska och demokratiska länder i vår omvärld som redan har exitskatter på aktievinster utan att detta har ansetts ha påverkat dessa länders  entreprenöranda eller start-upsektorer. All vulgär retorik om straffbeskattning och "öststatsfasoner" m.m. som förekommit i debatten om exitskatt måste därför bestämt tillbakavisas. 

Det måste således förutsättas att även du ställer dig bakom den principiella ide’n att aktievinster skall beskattas även vad gäller personer som flyttar utomlands.

Som du emellertid också vet så funkar inte den nuvarande tioårsregeln. Det finns veterligen inte ett enda rättsfall där regeln har aktualiserats under hela den nu drygt 40-åriga period den varit i kraft. Själv har jag följt frågan i alla år men aldrig varit med om att någon utomlands boende svensk aktieägare spontant inlämnat en deklaration där tioårsregeln varit tillämplig! Och en försäljning av aktier av en utflyttad person ”syns” ju inte för skattemyndigheterna i Sverige och de har inte heller några verksamma instrument för att uppmärksamma sådana försäljningar. Fråga kan också vara om aktier som getts bort till någon (anhörig) i utlandet som aldrig satt sin fot i vårt land. Upptäcktsrisken är således minimal i dessa sammanhang.

En ytterligare anledning till att tioårsregeln aldrig tillämpas är att den med mycket sofistikerade medel ständigt kringgås. Detta kräver naturligtvis omfattande och mycket dyr experthjälp både i Sverige och det land man flyttar till. Det finns en hel ’industri’ som ägnar sig åt hur man skattetekniskt gör en fördelaktig ”exit” vid utlandsflyttning av bolag, ibland t.o.m. med direkt utnyttjande av företagets webbsite i marknadsföringen! Se t.ex. settlalaw.com eller nomadtax.se.

Riksdagen och riksrevisionen har därför vid flera tillfällen under det gångna kvartsseklet uppmanat regeringen att se över tioårsregeln. Skatteverket gjorde – som det synes utan direktiv från regeringen - ett tappert försök 2017 (på över 200 sidor). Men efter häftig kritik från remissinstanserna skrotades förslaget. Det torde dock finnas ett fortsatt starkt stöd i riksdagen för ett behov av en ny och bred parlamentarisk utredning. En sådan tillsattes också av Magdalena Anderssons regering 2023 men lades ned av Ulf Kristersson kort därefter pga bristande utredningsresurser(!). Skattekonsultkåren jublade!

Förutom att behov finns att få till stånd ett regelverk som kan implementeras effektivt är det nuvarande regelverket i vissa avseenden väl långtgående. Framför allt att det beskattar aktier som förvärvats innan en person inflyttar till Sverige (och sedan utflyttar) och även aktier som förvärvas efter utflyttningen och avyttras inom tio år efter utflyttningen. Och detta vare sig aktierna förvärvats genom köp eller genom arv och gåva. Beskattningen träffar även alla som flyttar utomlands oavsett hur länge de bott i Sverige. Det räcker med andra ord att ha varit skatterättsligt bosatt här i landet en enda dag för att därefter bli skattskyldig i 10 år för aktievinster efter en utflyttning! Att tioårsregeln omfattar även noterade aktier är också ovanligt enligt utländska exitskatteregimer. 

När det gäller det förslag till en ny exitskatt som lades fram av skatteverket finns enligt min mening skäl att framför allt kritisera en punkt som dock inte alls berördes av remissinstanserna. Nämligen att den tioåriga skattskyldigheten utvidgades till att gälla för evig tid framåt. Detta får anses vara en helt omotiverad utvidgning som inte överensstämmer med vårt nuvarande och sedan fyrtio år gällande beskattningsanspråk. Vidare bör anstånd medges generellt vid utflyttning till alla länder, åtminstone till alla de länder med vilka vi träffat dubbelbeskattningsavtal. Det är ju nästan uteslutande till dessa länder som folk utflyttar. Med sådant anstånd utlöses exitskatten först när avyttring faktiskt sker under de tio åren som följer på utflyttningen. Härmed uppkommer inga likviditetsproblem med erläggande av skatten. Och efter tio år förfaller skattskyldigheten helt och hållet. Härigenom åvägabringas en beskattning som i princip exakt överensstämmer med tioårsregeln. Observera också särskilt att detta även gäller avyttring av aktier som en utflyttad person erhållit genom arv eller gåva! På denna sistnämnda punkt var kritiken mot skatteverkets förslag mycket hård.

Såsom konstateras i Skatteverkets förslag kan, då anstånd medges, den exitskatteskuld som uppkommer i samband med utflyttningen behöva förses med bankgaranti, i vart fall vid utflyttning till länder med vilka vi saknar skatteavtal.

Härutöver bör vissa ytterligare lättnader ske i beskattningen varav vissa även föreslogs både av skatteverket och i remissomgången.

a)  Om den faktiska skatten vid försäljningen, beräknad enligt svenska regler, understiger den vid utflyttningen fastställda exitskatteskatteskulden skall exitskatten sänkas till detta lägre belopp. Värdestegring som sker efter utflyttning beskattas därmed, i kontrast till tioårsregeln, inte. 

b) Exitskatt  bör bara tas ut på aktier som förvärvats av någon som varit bosatt i Sverige en längre tid och under denna tid förvärvat aktierna, förslagsvis mer än fem år. 

c) Exitskatt bör inte heller tas ut på noterade aktier för att därmed undanta den allra största delen av antalet fall.

d) Man kan överväga att Sverige åläggs att medge avräkning för den skatt som kan komma att betalas i bosättningslandet (omvänd credit), i vart fall om denna stat inte primärt medger avräkning. Härmed undanröjs all risk för dubbelbeskattning.

Som ovan redan särskilt understrukits får man härmed till stånd en exitbeskattning som principiellt och i allt väsentligt överensstämmer med den tioårsregel som vi alla levt med i mer än fyrtio år! Man tillvaratar vår traditionella dubbelbeskattning av värdestegring av verksamhet i Sverige och gör lagstiftningen neutral ur konkurrenssynpunkt visavi aktieägare som inte flyttar utomlands - en s.k. "level playingfield". (En synpunkt som f.ö. fått väldigt litet utrymme i diskussionen om exitskatt.) Och man eliminerar all den vulgära skatteflyktsverksamhet som för närvarande pågår.

Jag menar att dessa synpunkter i stort sett neutraliserar all den kritik som du och andra riktat mot en ny exitskatt. Med den insyn du har i näringslivets förhållanden vore det dock särskilt intressant att ta del av dina eventuella synpunkter jag här anfört. Om du så tycker är jag vidare beredd att skriva om texten i form av en debattartikel för publicering i Dagens Industri!

Med vänlig hälsning

Peter

peter.sundgren@gmail.com    070-4917670