tisdag 9 maj 2017

Magdalena Andersson och skatteflykten (till Portugal).

WebJournal on International Taxation in Sweden, WITS, no 1/May 2017



Magdalena Andersson och skatteflykten (till Portugal).

av Peter Sundgren


Alltsedan 2009, dvs för nu åtta år sedan, har det varit möjligt för svenskar som flyttar till Portugal att undgå skatt på sina tjänstepensioner både i Sverige och i Portugal. Detta är något som vår finansminister Magdalena Andersson, något yrvaket synes det, har upptäckt och nu vill sätta stopp för. I denna rapport lämnas förslag på hur hon på ett effektivt sätt bör gå tillväga härmed. Dessutom lämnas förslag på hur hon samtidigt bör ta itu med flera andra skatteflyktsmöjligheter vid utflyttning (även skenutflyttning) som också tillåtits pågå under alltför lång tid.


På en bild i affärsbilagan till Svenska Dagbladet den 8 mars uppvisar Magdalena Andersson en bister min och uttrycker sin frustration över att Portugal infört skattebestämmelser som medför att svenska pensionärer som flyttar dit blir skattebefriade för sina svenska tjänstepensionsinkomster både i Portugal och i Sverige. ”Det är orimligt att pensionärer med höga inkomster inte betalar skatt någonstans och det undergräver legitimiteten för skattesystemet” säger hon. I intervjun riktar hon också ett 'moralisk pekfinger' på de pensionärer som utnyttjar möjligheten att flytta skattefritt till Portugal. ”Det kan vara okej,” menar hon, ”om man flyttar dit för att njuta av väderleken och den portugisiska Fado-musiken men om det sker enbart i skatteflyktsyfte tycker jag att man skall se sig själv i spegeln och fråga sig om man verkligen kan stå för det beslutet.”

Bakgrunden till den skattefriheten både i Sverige och Portugal är följande: År 2002 träffade Sverige ett skatteavtal med Portugal för undvikande av dubbelbeskattning och – vilket dessutom sägs uttryckligen i avtalets rubrik - förhindrande av skatteflykt. I avtalet (artikel 18) gav Sverige Portugal den exklusiva rätten att beskatta från Sverige utbetalda privata tjänstepensioner till svenskar som fått hemvist i Portugal enligt avtalet och avstod således frivilligt från att beskatta dessa pensioner. Detta trots att man alltsedan 1970-talet iakttagit en strikt policy att i våra skatteavtal förvissa oss om att dessa skulle beskattas primärt i Sverige. Några år efter avtalets ingående, 2009, införde Portugal i sin interna skattelagstiftning särskilda bestämmelser för utländska s.k. ”Non Habitual Residents” (NHRs) som flyttar in till Portugal. Reglerna för dessa inkomsttagare innebär att de frikallas från inkomstbeskattning på de allra flesta slags inkomster inklusive pensioner som förvärvas från utlandet. Avsikten härmed har varit att locka ekonomiskt välbeställda utlänningar med utländskt kapital att bosätta sig i Portugal vilka genom betalning av moms på sin konsumtion och fastighetsskatter m.m. därigenom skulle kunna gynna landets ekonomiska utveckling. Denna typ av skattepolicy är ingalunda unik utan återfinns i många länder. Exempelvis har vi även i Sverige omfattande skattefavörer för att locka höginkomsttagande utlänningar till vårt land för att jobba här.

Anledningen till den dubbla skattefriheten kan således inte ensidigt skyllas på portugiserna. 'Felet' ligger också i Sveriges 'generositet' i skatteavtalet med Portugal. Med facit i hand borde Sverige i skatteavtalet krävt ett införande av en s.k. subject-to-taxregel. En sådan regel kräver att den stat som har givits beskattningsrätten enligt avtalet (Portugal) också skall ta tillvara densamma och beskatta inkomsten. Om så inte sker är den andra staten (Sverige) berättigad att beskatta enligt sin interna rätt.

På skatteplanerarfronten har man inte legat på latsidan sedan denna dubbla skattefrihet uppkom för människor som flyttar till Portugal. Marknadsföringen alltsedan 2009 av portugaluppläggen har sålunda varit mycket intensiv. Om man googlar ”beskattning pensioner Portugal” så kommer som första rubrik upp ”Pension i Portugal – anlita Deloitte” (ett arrangemang som för äkta makar kostar 120 000 kr.) Och webbsidan www.sparsamskatt.se annonserar: ”Flytta till Portugal – mycket stora skattefördelar för din pension!” Man har ett intensivt seminarieprogram som är inriktat på speciellt portugalutflyttningar inklusive ”inspirationsresor” till Portugal med individuella skattemöten och visningar av bostäder. På min blogg (16 juni 2011), WITS nr 4/2011, under rubriken ”Portugal, skatteparadis för svenska pensionärer” informerade jag också om den dubbla skattefriheten för dem som flyttade till Portugal.

Men på finansdepartementet har man alltsedan 2009, dvs under åtta år, inte rört ett finger medan pensionärståget gått till Portugal! Våra finska grannar däremot, som i sitt land haft samma problem med sina pensionärer som flyttar till Portugal, har varit mer företagsamma. Där har man alltsedan 2013 bedrivit förhandlingar med Portugal om en förändring av gällande skatteavtal. Detta har dock gått väldigt trögt och först med ikraftträdande fr o m 2019 har ett nytt avtal kommit till stånd. Nackdelen med denna metod att omförhandla avtal är alltså att det tar mycket lång tid, ofta föranlett av att den andra statens intresse för en förändring är begränsat och därför förhalar förhandlingarna och ikraftträdandet av avtalet.

I intervjun i SvD säger Magdalena Andersson att om det var hon som styrde över skattepolitiken (sic) ”skulle möjligheten för svenskar att ta ut tjänstepensionen skattefritt både i Sverige och i Portugal vara borta ögonblickligen”. För att åstadkomma detta bör vår finansminister därför i första hand föreslå sin portugisiska (och socialdemokratiska) ministerkollega att man helt enkelt gemensamt skall komma överens om att vårt skatteavtals artikel 18 om beskattning av tjänstepensioner skall upphöra att gälla. Enligt Wienkonventionen om traktaträtten (SÖS 1975:1) som utgör den folkrättsliga grunden för staters internationella överenskommelser kan nämligen en traktat enligt konventionens artikel 54 b) bringas att upphöra ”när som helst med alla parters samtycke efter samråd med de övriga fördragsslutande staterna”. Genom att på detta sätt komma överens om att upphäva artikel 18 träder i stället artikel 21 punkt 3 (annan inkomst) i funktion. Denna artikel säger att inkomst som inte behandlats i avtalets föregående artiklar och som uppbärs av en person med hemvist (i detta fallet) i Portugal skall beskattas i Sverige om inkomsten härrör därifrån. Och detta är ju fallet vad gäller svenska privata tjänstepensioner. Ett upphävande av artikel 18 kräver således inte något ingrepp i avtalet i övrigt. Härigenom skulle alltså utbetalningar av tjänstepensioner från Sverige, precis som Magdalena Andersson önskar, omedelbart börja bli beskattade i Sverige. Detta tillvägagångssätt skulle således åstadkomma samma resultat som efter en långdragen förhandlingsrunda.

Om Portugal inte vill gå med på att tillsammans med Sverige bringa avtalet att upphöra med omedelbar verkan kan Sverige överväga att ensidigt säga upp avtalet i överensstämmelse med avtalets egna bestämmelser härom i artikel 30 av avtalet. Om så sker före den 1 juli träder upphörandet ikraft fr o m den 1 januari 2018. Samtidigt bör därvid tillkännages att ett ikraftträdande av ett nytt avtal skall ges retroaktiv kraft fr o m detta datum för att därmed inte ge upphov till något (temporärt) avtalslöst tillstånd. Detta tillvägagångssätt är något som tidigare praktiserats av Sverige bl a vid omförhandling av det belgiska avtalet för ett antal år sedan. En ytterligare variant, vilken är den enklaste lösningen, vore att från svensk sida ensidigt säga upp bara artikel 18 av det nuvarande avtalet. Också detta före den 1 juli i år för att träda ikraft fr.o.m den 1 januari 2018. En sådan del-uppsägning finns inte direkt föreskriven i skatteavtalet men skulle kunna rättfärdigas av den allmänna rättsprincipen ”major includit minor”. Därmed menas i ett fall som detta att om man har rätt att säga upp hela avtalet så kan man också säga upp en en begränsad del därav. En deluppsägning av ett skatteavtal är inte något unikt. 1987 lät USA, i syfte att förhindra skatteflykt (vad i det fallet gällde beskattning av vissa räntebetalningar), delvis säga upp sitt skatteavtal med Nederländska Antillerna. Det övergripande syftet med alla de angivna åtgärderna är naturligtvis att förhindra den dubbla skattefriheten från att pågå under den långvariga period som krävs för att sätta ett nytt avtal i sjön.


Aktievinstutflyttningar.

Men som inledningsvis angivits finns det ytterligare skatteflyktsupplägg för svenskar som flyttar utomlands som måste förhindras. Och härom har alltid rått total politisk enighet. Det som här främst avses är de s.k. aktievinstutflyttningarna som syftar till att kringgå den s.k. tioårsregeln i inkomstskattelagen som gör anspråk på beskattning av aktievinster i Sverige under tio år efter aktieägarens utflyttning från landet. Detta kringgående är något som också kunnat iakttagas i många fall vad gäller utflyttningar till just Portugal. Detta har också att göra med att NHR-regimen även i detta avseende medger skattebefrielse och därmed dubbel skattefrihet.

Dessa skatteflyktsarrangemang marknadsförs också ivrigt på nätet. ”Exit – så minimerar du skatten vid avyttring av ditt företag” utropar Sparsam Skatt på sin hemsida. Uppläggen som regelmässigt sker genom etablering av särskilda holdingbolag i utlandet – Malta rekommenderas vanligtvis som en lämplig skattejurisdiktion härför - är mycket sofistikerade och dyra. En helhetslösning kostar 24 000 euros exklusive moms (att betalas av det utländska holdingbolaget). Särskilt utmanande är de fall där aktieägarens utflyttning sker, som det framstår, endast för att tillgodogöra sig skattefavörerna och där aktieägaren återflyttar till Sverige strax efter aktieavyttringen. Fråga är således i dessa fall om skenutflyttningar. Med de nyligen framlagda och betydligt strängare reglerna vad gäller 3:12-lagstiftningen vid överlåtelser av fåmansbolag i antågande torde ansträngningarna att utnyttja de utländska aktievinstutflyttningsuppläggen att ytterligare trappas upp.

Dessa aktievinstutflyttningar, om de skett till länder inom EU, uppmärksammades redan 2002, dvs för nu 15 (femton) år sedan genom den s.k X och Y-domen meddelad av EU-domstolen i Luxemburg. Under hela den tid som därefter förflutit har våra regeringar, både borgerliga och röd-gröna, således suttit overksamma.

Under 2010, dvs för nu sju år sedan, framförde Riksrevisionen i en granskningsrapport (RiR 2010:24) ”Sveriges skatteavtal med andra länder” allvarlig kritik mot att regeringen inte åtgärdat det ”skatteläckage” som uppkommer vid aktieägares utflyttning från Sverige. I rapporten pekas på att detta skatteläckag orsakar skatteförluster för statskassan i mångmiljardklassen, något som även Skatteverket konstaterade i sin rapport 2008:1 ”Skattefelskarta för Sverige”. Frågan har därefter vid flera tillfällen tagits upp i riksdagen närmare bestämt i en skriftlig fråga (2010/11-764 av riksdagsmannen Jacob Johnson) och i en interpellationsdebatt (2011/12:40) om generella regler mot skatteläckage. Därvid svarade finansminister Anders Borg att frågan är komplex och kräver en noggrann analys. Det måste bland annat övervägas vilka regler som krävs för att säkerställa effektiviteten av ett sådant system samt hur sådana regler förhåller sig till EU-rätten och skatteavtalen. Innan en sådan analys är gjord var han inte beredd att ta något initiativ för att införa generella regler mot skatteläckage vid utflyttning. Arbetet förklarade han skulle genomföras med skyndsamhet. Uttalandet gav Jacob Jonsson anledning att, med travesterande Tage Danielsson, utbrista: "Vad i he-e har man för sig på finansen efter tre!"  År 2015, dvs efter ytterligare fem år, tog Riksrevisionen i sin uppföljningsrapport ånyo upp ärendet och uttryckte ånyo sitt missnöje med att några åtgärder fortfarande inte vidtagits mot det pågående skatteläckaget. På finansdepartementet framhålls dock alltjämt att man inte kommit till någon lösning och meddelar att det fortfarande inte går att lämna besked om när beredningen i denna fråga kan avslutas.

Facit vad gäller finansdepartementets idoga kamp mot den internationella skatteflykten vad gäller pensionsbeskattningen avseende Portugal och aktievinster som flyttas utomlands har alltså varit resultatlös i 8 respektive 15 år! 


Ytterligare skattefrågor vid utflyttning.

Ännu ett, för både de utflyttande och skattemyndigheterna, mycket komplicerat problemområde gäller själva bestämmandet av vad som i skattehänseende menas med att vara utflyttad. Den avgörande frågan är därvid att fastställa huruvida vederbörande har s.k. ”väsentlig anknytning” till Sverige efter själva utflyttningen. Om den utflyttande personen därvid kan visa att han/hon inte har (kvar) väsentlig anknytning till Sverige efter utflyttningen blir han/hon begränsat skattskyldig. För den som flyttat till Portugal, för att ta detta land som exempel även i denna fråga, och fått hemvist där enligt skatteavtalet upphör, som ovan redovisats, Sveriges rätt att beskatta vederbörandes svenska tjänstepensioner. Vad gäller dennes ATP och folkpension som Sverige enligt avtalet har primär beskattningsrätt till, beskattas dessa, eftersom pensionären inte längre har någon väsentlig anknytning till Sverige, enligt lagen om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta personer, SINK, med endast 20 procent. (Enligt regeringens förslag till vårbudget skall denna skatt höjas till 25 procent fr.o.m. 2018).
Om däremot den utflyttande pensionären bibehåller väsentlig anknytning till Sverige förblir vederbörande obegränsat skattskyldig men, lägg märke, endast för sådan inkomst som Sverige får beskatta enligt avtal. Tjänstepensionerna i vårt exempel förblir således skattefria i Sverige även i detta fall på grund av avtalet. Vad emellertid gäller ATP och folkpension som tillåts beskattas i Sverige enligt avtalet sker den förändringen att dessa skall beskattas inte enligt SINK utan (på vanligt sätt) enligt inkomstskattelagen. Dessa pensioner beskattas sålunda till både kommunal och, i förekommande fall, (progressiv) statlig inkomstskatt. Med hänsyn till att en ATP och folkpensionsinkomst normalt understiger brytpunkten blir dessa inkomster således beskattade endast vid den kommunala taxeringen.

Spontant kan det synas fördelaktigast att beskattas enligt det förstnämnda alternativet dvs enligt den begränsade SINK-skatten. Men detta är ingalunda alltid fallet. Och viktigt att påpeka är att den utflyttande själv har rätt att välja vilken beskattningsmetod denne önskar. Detta sker helt enkelt genom att vederbörande avstår från att visa att han/hon är utflyttad och fortsätter att låta sig beskattas som bosatt i Sverige enligt en i vanlig ordning avgiven allmän självdeklaration. Som ovan nämnts blir man nämligen begränsat skattskyldig (enligt SINK för inkomst av tjänst) endast om man själv visar att man saknar väsentlig anknytning till Sverige.

Förklaringen till att en beskattning enligt inkomstskattelagen kan vara fördelaktigare än SINK-beskattning är följande. Vid SINK-beskattning är skattesatsen som ovan påpekats 20 eller, fr.o.m 2018, 25 procent. Vidare gäller att denna skatt beräknas på vederbörandes bruttoinkomst, dvs utan några avdrag. Vid beskattning enligt inkomstskattelagen vid obegränsad skattskyldighet har den utflyttande däremot rätt till alla avdrag som gäller här bosatta personer. Från inkomst av arbete – detta kan exempelvis avse ett uppburet styrelsearvode från ett svenskt bolag eller annan tjänsteinkomst för arbete utfört i Sverige - har man således rätt avdrag för intäkternas förvärvande och jobbskatteavdrag. Och man har också rätt till allmänna avdrag och grundavdrag för hela beskattningsåret. Särskilt viktigt är vidare, att man som kvarbosatt också har full avdragsrätt för alla sina räntekostnader. Och sådana kostnader torde i praktiken ofta kunna uppkomma och vara ganska avsevärda för finansiering av den bostad man förvärvar i sitt nya hemland. Genom den kvittning som sker av underskott i inkomstslaget kapital mot den statliga och kommunala skatt som debiteras för arbets- eller pensionsinkomster kan den slutliga skatten ibland bli avsevärt mycket lägre än den 20/25procentiga SINK-skatten. Ofta kan dessa räntekostnader dessutom dras av även vid inkomst- eller fastighetsbeskattningen i det nya hemlandet. Särskilt gäller detta räntor hänförliga till vederbörandes bostad. Man får alltså i dessa fall dubbelt avdrag för samma räntekostnader. Beträffande räntebeskattningen bör också tilläggas att en person som får hemvist i ett skatteavtalsland regelmässigt enligt avtalet är befriad i Sverige från beskattning för sina ränteinkomster. Enligt NHR-statusen i Portugal är även från utlandet uppburen ränta skattefri i Portugal. Dubbel skattefrihet således för ränteinkomster och dubbel avdragsrätt för räntekostnader!

Av vad som framhållits i detta avsnitt framgår att man under alla omständigheter i förväg bör utreda huruvida det är fördelaktigare att beskattas enligt inkomstskattelagen eller SINK-lagen när man flyttar utomlands.


Vistelse i Sverige efter utflyttning.

En ytterligare fördel, som av många anses särskild värdefull, av att bibehålla sin obegränsade skattskyldighet i Sverige efter utflyttning, är att man efter utflyttningen därmed kan vistas i Sverige hur länge och hur ofta man önskar. För begränsat skattskyldiga och SINK-beskattade personer måste man däremot vara 'försiktig' med under hur lång tid och med vilka intervaller man åker hem till Sverige. Högst får man då bara uppehålla sig i Sverige under sex månader per år men det finns fall då skattemyndigheterna ansett att tidsperioder som sammanlagt är kortare än så konstituerar ”stadigvarande vistelse” och därmed bosättning i Sverige.


ROT- och RUTavdrag efter utflyttning.

En ytterligare fördel med att inte ge upp sin skattemässiga bosättning i Sverige efter en faktisk utflyttning – detta gäller dock endast länder inom EU – är att man därmed har fortsatt rätt till både ROT- och RUTavdrag för fortlöpande arbete som utförs på och i den nya bostaden under bosättningen utomlands. För icke bosatta som beskattas enligt SINK har man däremot inte rätt till sådana ROT- eller RUT-avdrag.


Åtgärder mot oönskade skatteffekter vid utflyttning.

Av vad som framgår av det som ovan anförts finns alltså flera – vad många skulle instämma i - brister i vår skatteregim vad gäller fysiska personers bosättning vid utflyttning från Sverige. Följande åtgärder, föreslås därför böra vidtagas:

-Övertala portugiserna att i första hand samtycka till att bringa artikel 18 i skatteavtalet att upphöra. Om detta inte lyckas, säg upp artikeln i överensstämmelse med avtalets egna regler härom före den 1 juli i år.

-Förse alla skatteavtal med subject-to-taxregler (både när Sverige i avtalen är hemvist- och icke-hemviststat.)

-Beträffande aktievinstutfyttningarna måste arbetet mot kringgåendet av tioårsregeln omedelbart slutföras. Andra länder i Europa med motsvarande problem har sedan länge infört s.k. exitbestämmelser för att stoppa denna typ av skatteflykt. (Se närmare härom i Skattenytt nr 5/2007 ”Nya tyska exitbestämmelser - en förebild för svensk internationell skatterätt?” av Johan Thim, Skatteverket). För att motverka sådana skenutflyttningar som ovan nämnts, dvs situationer då aktieägaren återvänder till Sverige snart efter aktieavyttringen, bör man vidare införa s.k claw-backregler innebärande att om aktieägaren återvänder till Sverige (inom viss bestämd tid) så utlöses beskattning i Sverige för den aktieförsäljning som tidigare gjorts under utlandsvistelsen. Därvid medges givetvis avräkning för den (eventuella) utländska skatt som utgått. I ett remissyttrande för ett antal år sedan rekommenderade även Svenskt Näringsliv ett införande av denna typ av claw-backbestämmelser. I syfte att vidare tillvarata skatteanspråket i vår tioårsregel bör inte bara i det portugisiska avtalet, utan i alla avtal som har motsvarande tillkortakommande, införas bestämmelser som medför att Sverige som icke-hemviststat skall ha rätt att beskatta inte bara avyttring av svenska aktier utan även utländska sådana som säljs efter utflyttning.

-Ändra bestämmelserna om skattskyldighet och ”väsentlig anknytning” vid utflyttning från Sverige. I en särskild artikel i WebJournal on International Taxation in Sweden,WITS, no 4/ 2012 (17 april) under rubriken ”Beskattning av personer som arbetar utomlands enligt 6/12-månadersregeln samt personer som flyttar utomlands permanent”www.petersundgren.blogspot.com (publicering i Svensk Skattetidning vägrad) har jag redovisat behovet av och tankar om en ny regel för beskattning vid utflyttning från Sverige som bör ersätta de numera föråldrade reglerna härom. Förslaget till lagtext 3 kap. 3§ Inkomstskattelagen lyder:

Följande personer är obegränsat skattskyldiga:
1. Den som är bosatt i Sverige.
2.Den som stadigvarande vistas i Sverige.
3.Den som tidigare varit obegränsat skattskyldig här enligt 1 eller 2 ovan och enligt lagstiftningen i annan stat eller enligt skatteavtal som denna stat träffat med Sverige inte blivit skattskyldig där på grund av hemvist, domicil, bosättning, plats för företagsledning eller annan liknande omständighet och som under de närmaste fem åren därefter inte visar att han vistas i Sverige endast tillfälligt. Därmed förstås vistelse i Sverige högst 72 dagar under ett kalenderår.



Punkten 3 ovan baseras på helt objektivt konstaterbara kriterier som skapar exakt förutsebarhet beträffande den utflyttandes bosättnings- och hemvistförhållanden och uppgift om hur länge vederbörande kan vistas i Sverige utan att obegränsad skattskyldighet uppkommer.
(Förslaget har kommenterats och utvecklats på ett förtjänstfullt sätt av jur.dr. Katja Cejie vid Uppsala Universitet i hennes bok ”Den utsträckta hemvistprincipen”, Iustus Förlag 2015.)

I Norge finns redan ett regelverk som liknar detta förslag. Kortfattat innebär de norska reglerna att den som flyttar måste visa att han har ett permanent hem utomlands, att han och hans familj inte har någon stadigvarande bostad i Norge samt att han inte vistas i Norge mer än 61 dagar under inkomståret.

- Inför en bestämmelse i intern rätt som förbjuder avdrag för räntekostnader för personer som enligt skatteavtal fått hemvist i utlandet enligt skatteavtal.

 -'Vänd' på ROT- och RUTlagstiftningen på så sätt att dessa förmåner bara kan åtnjutas för arbete som utförs i Sverige samt att detta - för att vara EU-kompatibelt - kan utnyttjas av alla EU-medborgare.

Alltså, Magdalena Andersson,  rätta till Dina anletsdrag och se Dig själv i spegeln Du också. Och gör sedan något åt all den skatteflykt som Du ständigt och jämt pratar om!


Stockholm i maj 2017
Peter Sundgren
peter.sundgren@gmail.com
070 491 76 70




3 kommentarer:

  1. such a authentic and most important article from WebJournal on International Taxation.




    Hire Tax advisers in the UK | Is a trust tax avoidance

    SvaraRadera
  2. Själv flyttade jag tillbaka till Sverige 1997 från USA med avsevärt kapital, sedan ut från Sverige till HR 2012. När jag kom tillbaka till Sverige hade jag med mig avsevärt kapital, som sedan skattades till de enorma procentsatser som Sverige tar. Samtidigt betalade jag för mina barns uppväxt, födsel och uppehälle utan barnbidrag, svensk sjukvård, skola, mm till the tune of ca 30 tusen USD per år. Inget Vabbande, föräldraledighet mm. Till det svenska pensionssystemet, till vilket jag betalat ca 4 miljoner exkl ränta, tillskrivs jag endast ca 1 miljon idag pga av pensionsöverenskommelsen tidigt 90 tal. I detta land betalar jag fäör min egen sjukförsäkring. Med den mediokra pension som mina 15 år i Sverige avkastat, va fan ger Sverige rätt att skata vare sig kapital eller tex ITP. You are a sick fuck !

    SvaraRadera
  3. Och mina barns college betalade jag om ca 500 tusen USD. Min egen utbildning är egen och stipendiefinansierad från framförallt USA. Och enligt egna beräkningar, så skulle det ta svenska staten, med den lilla pension de ämnar ge mig, ca 2000 pr att betala tillbaka den skatt jag betalade in de 12 år jag vistades i Sverige. What gives them the right to try to continue taxing me at all, you Little fuck !

    SvaraRadera