Åtgärder mot internationell skatteflykt

WebJournal on International Taxation in Sweden, WITS,

no 1/2018, 26.1.2018

Åtgärder mot internationell skatteflykt

Paradisläckan har avslöjat hur Leif Östling och en liten välsituerad grupp av innevånare i vårt land placerar sina tillgångar i lågskatteländer som Luxemburg och Malta utom räckhåll för svensk beskattning. Och det är inga småbelopp det handlar om! Indignationen i massmedia har varit stark och vänt sig mot de förmenta skatteflyktingarnas bristande moral och samhällssolidaritet. Ett starkt exempel på den hårdnande retoriken är uttalandet nyligen av EU-kommissionären för skatter, Pierre Moscovici, att både de som ägnar sig åt internationell skatteflykt och de som aktivt marknadsför den är ”vampyrer som skyr ljuset”! Leif Östling erkänner att hans handlande haft en egoistiskt grund men menar att han inte skall beläggas med dåligt samvete härför eftersom han agerat helt lagenligt.

Ja, det är just det som är problemet, skatteflykt är lagligt! Det som därför måste göras är att göra skatteflykten olaglig! Missnöjet skall således inte riktas mot de som handlar lagligt utan i stället att sätta press på regering och lagstiftare som inte gör något för att komma tillrätta med missförhållandena och sätta fokus på de åtgärder som kan vidtagas för att bekämpa skatteflykten.

I en artikel i Svenska Dagbladet den 25 november förordar professorn i finansrätt vid universitetet i Uppsala, Mattias Dahlberg, framför allt användningen av en kombination av politiska och diplomatiska påtryckningar i olika internationella organisationer samt bedrivandet av förhandlingar med andra stater om skatteavtal, utbyte av skatteinformation mellan skattemyndigheter m.m. för att få bukt med den internationella skatteflykten. Särskilt verksamt vore det enligt Dahlberg om USA och EU kunde göra gemensam sak i dessa frågor. Problemet med alla sådana åtgärder är dock den mycket långa tid som detta tar i anspråk och att många stater aktivt sätter käppar i hjulet för samarbete av detta slag. I EU har varje medlemsstat vetorätt när det gäller inkomstbeskattning. Särskilt kan nämnas Luxemburgs och Österrikes långvariga motstånd mot införandet av automatiskt uppgiftslämnande av banker om ränteinkomster inom EU. Vidare är det nog naivt att vänta sig att Donald Trump blir fanbärare för ett korståg mot skatteflykt.

I första hand bör man därför utveckla och ta vara på alla möjligheter som kan erbjudas i vår egen lagstiftning och annat administrativt regelverk över vilket vår riksdag har suverän makt för att bekämpa skatteflykt samt utveckla rutiner och procedurer som motverkar hemlighållande och ökar transparensen och insynen i internationella affärer och transaktioner för skattemyndigheterna. I vår globala miljö är vi alla överens om att ha öppna vägar för handel och tjänster men detta måste motsvaras av samma öppenhet och transparens för att detta sköts på ett riktigt och rättvist sätt.

Förslag till åtgärder mot skatteflykt och hemlighetsmakeri i intern rätt.

I det följande skall lämnas en hel katalog av idéer och förslag på vad man på hemmaplan – i många fall med ganska enkla medel – kan göra för att motverka skatteflykt över gränserna samt förbättra och mer effektivt ta tillvara svenska skatteanspråk. (Jag introducerade de flesta av dessa i en skrivelse till den svenska avdelningen av International Fiscal Association IFA för några år sedan med de visade sig vara ointresserade av frågan.)

Med hänsyn till avslöjandena i Paradisläckan om undangömda bolag i utlandet bör man i första hand se över den specifika svenska lagstiftning som redan finns för att beskatta utländska lågbeskattade bolag som ägs och kontrolleras från Sverige, Controlled Foreign Corporation legislation, (en lagstiftning som för övrigt eventuellt redan idag kan tillämpas på Leif Östling och andra maltabolagsägare.) Detta är en lagstiftning som inte begränsas av skatteavtal. F.n. inträder sådan beskattning vid ett innehav av 25% eller mer av det utländska bolaget och då bolagsskatten i lågskattelandet understiger den svenska skatt som skulle ha utgått på 55% av det utländska bolagets vinst dvs 12.1 %. Man kan således enkelt skärpa bestämmelserna om CFC i vart fall för fysiska personers utländska bolagsbildningar genom att sänka den förstnämnda och höja den sistnämnda procentsatsen. Sedan 7 - jag repeterar 7 - år, ligger för övrigt ett färdigt lagförslag om en effektivisering av vår CFC-lagstiftning på Magdalena Anderssons bord utan åtgärd!

En ytterligare åtgärd mot skatteflykt som just i dagarna aviserats av Skatteverket är införandet av en s.k. exitregel som förhindrar aktieägare att undfly det andra ledet i dubbelbeskattningen av bolagsvinst genom att aktieägaren flyttar utomlands med sina bolag. Även i dessa sammanhang innebär skatteplaneringen att man upprättar (holding)bolag ofta i just Malta och liknande skatteparadis. Denna skatteflykt har tillåtits fortgå under de senaste 15 – jag repeterar 15 - åren utan åtgärd. Skatteverkets prislapp på denna förlust för statskassan utgör ca 1 miljard om året! (Se särskild rapport härom i detta nummer av WITS.)

I denna webbtidning (no 1/2017) har jag vidare pekat på att det tagit finansdepartementet 8 - jag repeterar 8 - år, att vakna till medvetande om den dubbla skattefrihet som alla utflyttande pensionärer använder sig av i vårt skatteavtal med Portugal. Samtidigt har jag visat på hur man ”med ett pennstreck” kan ingripa mot denna skatteflykt. Det sägs att finansdepartementet tagit upp förhandlingar med Portugal om att ändra skatteavtalet vad gäller beskattningen av pensioner, en process som dock kommer att ta sisådär en tre fyra år.

Dessa brister i vår lagstiftning kan finnas anledning att hålla i minnet när man lyssnar till vår finansministers prat om att bekämpa den internationella skatteflykten!

Källbeskattning i Sverige av räntor och royalties som betalas till icke-avtalsländer bör övervägas (med särskilt kännbara skattesatser för betalningar till tax havens). Vad gäller möjligheten att skattefritt slussa räntebetalningar – den mest lättflyktiga av alla skattebaser - skattefritt genom Sverige gör vårt land till en ”lekstuga” för internationell skatteplanering. Vad gäller källskatt på royalties har förslag härom, med positivt bemötande från remissinstanserna, lagts fram vid två tillfällen. Åtgärd från lagstiftarens sida: noll.

Vidare föreslås i punktform följande interna åtgärder:

• slopande av avdragsrätt för kostnader som inte upptas till beskattning av mottagare (inom koncern) i annan stat
• införande av offentlig country-by-country reporting (som redan finns för banker)
• reglering, eventuellt CFC-beskattning som i Norge, av beskattningen av utländska truster och stiftelser med förmånstagare i Sverige

• slopande av avdragsrätt för räntor för fysiska personer med dubbel bosättning enligt avtal,
• slopande av RUT- och ROT-avdrag för verksamhet och arbete på fastigheter i EU. För utländska EU-medborgare tillåts i stället sådana avdrag för verksamhet bedriven i Sverige och för arbeten på svenska fastigheter

• införande av skyldighet (vid vite?) att fortlöpande, (och, såsom gällde under den tid vi hade förmögenhetsbeskattning), lämna uppgifter om tillgångar i utlandet samt att lämna kopia av utländska deklarationshandlingar

• det nyligen framlagda förslaget om begränsningar av möjligheten att göra självrättelse kompletteras med en höjning av själva skattetillägget för undanhållande av just utländska tillgångar och förlängning av preskriptionstiden för dem som gömmer dessa utomlands. Vidare bör beslut om självrättelse rivas upp om det senare visar sig att vederbörande inte deklarerat alla sina undangömda tillgångar. OECD har publicerat en rapport 2015, Offshore Voluntary Disclosure, Comparativ Analysis, Guidance and Policy Advice som visar att Sverige är den medlemsstat som har den mildaste lagstiftningen för självrättelser och proportionellt sett inbringar minst skatteintäkter från självrättelser
• ersättande av reglerna om väsentlig anknytning vid utflyttning enligt de förslag som lämnats av juris doktor Katia Cejie i hennes bok ”Den utsträckta hemvistprincipen, Regler om väsentlig anknytning”,
• en god idé kunde också vara att låta vår allmänna skatteflyktsklusul eller skattepraxis harmonieras med den av EU-domstolens vid flera tillfällen tillkännagivna synpunkten att etableringsfriheten kan inskränkas då bolag eller bolagskonstruktioner inom gemenskapen skett som är ”konstlade” och utan någon affärsmässig eller ekonomisk substans samt uppenbart kan anses ha ägt rum endast i syfte att på ett otillbörligt sätt undvika att bli föremål för en medlemsstats nationella skatteanspråk

Även vad gäller tillämpning av skatteavtal kan en hel del göras internt för att motverka skatteflykt och effektivisera tillämpningen av avtalen:

• skyldighet för inkomsttagaren generellt att begära och motivera tillämpning av skatteavtal (på sätt gällde våra tidigare tillämpliga skatteavtal beträffande arv och gåva) t.ex. att visa att man som inkomsttagare ”har rätt till inkomsten” (beneficial owner) enligt skatteavtal och att visa att remittering av och beskattning av inkomst i mottagarlandet skett i förekommande fall
• slopande av den s,k. ”gyllene regeln” som innebär att avtal skall tillämpas endast när de inskränker den skattskyldighet som gäller enligt intern rätt,
• återinförande av lagen om tillämpning av skatteavtal samt en uppdatering av vårt svenska inofficiella skatteavtal

Förslag till ändringar i skatteavtal

Ytterligare (successiva) förbättringar bör vid förhandlingar om skatteavtal tas in i dessa för att förhindra skatteflykt. Exempelvis införande av subject-to-taxregler (både när Sverige är hemviststat eller källstat), ökad användning av limitation-of-benefitsregler mot treaty-shopping, omvänd credit i vissa fall (särskilt gällande kapitalvinstbeskattning), införande av most-favoured-nationklausuler i våra avtal, överenskommelser om indrivning av skatt i andra länder, uttrycklig möjlighet att säga upp enskilda artiklar i skatteavtal.

Mattias Dahlberg och skattefakulteten i Uppsala kan säkert komma med ytterligare förslag till ovan nämnda axplock.

Det är val till riksdagen om mindre än ett år och därför särskilt opportunt att just nu föreslå åtgärder för att motverka skatteflykt. Det skulle nog de flesta väljare tycka vore en bra ide' i vart fall dom som inte har bolag i Luxemburg och på Malta!

Peter Sundgren
(0704917670)