WebJournal on International Taxation in Sweden no 9/2020

Country-by- country reporting för fysiska personer

När vår förmögenhetsskatt avskaffades i Sverige 2007 förekom en del funderingar om att man likväl skulle behålla en skyldighet för alla skattebetalare att avge förmögenhetsdeklaration. Så blev dock inte fallet.

När det gäller deklaration av svenska tillgångar torde det inte finnas något behov av att separat upplysa om dessa eftersom de ofta redovisas direkt eller indirekt i deklarationen eller på obligatoriska kontrolluppgifter m.m. och eftersom de på annat sätt vid behov kan lätt kontrolleras av skattemyndigheterna.

När det gäller förmögenhetstillgångar som innehas utomlands och de transaktioner som dessa kan ge upphov till är det däremot mycket svårt för våra myndigheter att få insyn däri. Detta beror inte så sällan på att många stater, främst de med vilka vi saknar avtal om informationsutbyte, ’lever på’ att gömma pengar åt utlänningar samtidigt som de dessutom marknadsför och tillhandahåller olika bolagstyper, fonder, stiftelser/truster m.m. vars verkliga ägare och förmånstagare (beneficial owners) omgärdas av starkt anonymitetsskydd. Något som i sin tur exploateras av oseriösa ekonomiska rådgivare och även främjas av våra bankers skandalösa anings- och ansvarslöshet vad gäller penningtvätt som bidragit till finansieringen av terrorism, trafficking, knarkhandel, korruption och all annan slags ekonomisk brottslighet som ödelagt miljoner människors liv.

I det fortsatta skall därför framläggas synpunkter för ett återinförande av deklarationsplikt – inte skattskyldighet – för förmögenhet som innehas utomlands.

Hur stort är det utländska anonyma kapitalet?

På IMFs hemsida (September 2019) anges att det kapital som fysiska personer har gömt undan i världens skatteparadis uppgår till mellan 8.7 – 36 biljoner USD. Det stora spannet i bedömningen har att göra med dessa staters aktiva mörkerläggning samt bristen på officiella data. (1 biljon = tusen miljarder.)

Att märka beträffande detta anonyma kapital är att det inte beaktas när man mäter ginikoefficienter och de ekonomiska förmögenhetsklyftorna i världen.

I en nyligen framlagd rapport ( 2020-02-20), ”Skattefelets storlek och utveckling”, har Skatteverket beräknat hur stora de finansiella tillgångarna är som i Sverige bosatta fysiska personer innehar utomlands. Med stöd av en forskarrapport ”Who owns the Wealth in Tax Havens? Macro Evidence and Implications for Global Inequality?” och statistik bl.a. från Bank of International Settlements anses av svenskar i omvärlden undanhållna tillgångar uppgå till ca 61 miljarder dollar vilket vid nuvarande växelkurs motsvarar drygt 600 miljarder kronor. Av detta anser Skatteverket att ca 80 procent, dvs 480 miljarder kronor inte har deklarerats i Sverige.

Anmärkningsvärt beträffande det svenska anonyma kapitalet är vidare att Sverige sedan länge avskaffat våra tidigare gällande skatter på förmögenhet, arv och gåvor vilket ju måste förmodas ha medfört att utländskt kapital har återförts till Sverige i stor utsträckning. Ett specifikt incitament för att mörklägga innehavet av en utländsk juridisk person kan dock vara att därigenom t.ex. undvika våra svenska CFC-regler samt att genom denna person göra investeringar även i svenska tillgångar vars avkastning i form av förekommande utdelningar genom skatteavtal sänker skatten till regelmässigt 5 procent och medför att räntor befrias helt från svensk skatt. Det är vidare inte ovanligt att i Sverige bosatta och verksamma entreprenörer med egna bolag etablerar dessa i ’lämpliga’ jurisdiktioner utomlands i stället för i Sverige. Något som - förutom att svensk bolagsskatt undviks - ger ’flexibilitet’ och möjligheter att undgå beskattning på uttag av pengar och förmåner ur bolaget samt att avyttra tillgångarna utan insyn. Avskaffandet av gåvoskatten medför att kapital genom benefika överföringar till utländska självständiga personer såsom stiftelser och truster utomlands kan ske helt lagligt och utan rapporteringsplikt.

Åtgärder mot mörkerläggning av utländska tillgångar.

I den globala samhällsekonomiska debatten predikas alltid betydelsen av principerna om frihandel, fria kapitalrörelser samt behovet av obehindrade internationella investeringar och avregleringar. Men detta legitimerar då också en motsvarande transparens, öppenhet och insyn i den verksamhet som följer härav. I kölvattnet av den globala finanskrisen – och detta är en av de få positiva effekterna därav - har detta medfört att det internationella arbetet, inom särskilt OECD och EU, varit intensivt inriktat på att skapa sådan transparens och insyn i det internationella finanskapitalet och gränsöverskridande transaktioner. Inom OECDs projekt Base Erosion and Profit Shifting, BEPS, har en rad initiativ lagts fram. Från Bryssel har vidare kommit propåer om att multinationella koncerner skall land för land även öppet redovisa den skattemässiga bokföringen i alla sina utländska filialer och dotterbolag, s.k. country-by-country reporting. Bindande direktiv har också framlagts om att ömsesidig information skall lämnas om meddelade förhandsbesked och särskilt medgivna skattestimulanser samt, alldeles nyligen, att skattekonsulter och ekonomiska rådgivare skall fortlöpande rapportera till skattemyndigheterna alla de gränsöverskridande ”skattearrangemang” de rekommenderar sina klienter. EU har också sjösatt ett regelverk om skyldighet för medlemsstaterna i sina register över bolag och stiftelser/truster skall redovisa vilka fysiska personer som är de verkliga ägarna och förmånstagarna (beneficial owners) till dessa. Slutligen kan också nämnas att EUs direktiv om skydd för visselblåsare nu har trätt i kraft.

Även nationellt görs på många håll ansträngningar för att skapa ekonomisk transparens.

I Spanien där man har vissa regionala skatter på förmögenhet, men endast på tillgångar i Spanien, har således införts en skyldighet för fysiska personer att varje år rapportera innehav av de förmögenhetstillgångar som man innehar utomlands i syfte att motverka kapitalflykt och skattefusk.

Det är endast större förmögenhetsinnehav i utlandet - som måste rapporteras till de spanska skattemyndigheterna.

De delas in i tre kategorier:

a) banktillgodohavanden, fordringar o dyl. om dessa sammanlagt överstiger EUR 50 000,

b) innehav av bolag, fonder, stiftelser/truster (i vilka man är förmånstagare) m.m. vars sammanlagda värde överstiger EUR 50 000 samt

c) bostäder och annan fast egendom i utlandet med marknadsvärde överstigande EUR 50 000.

Lagstiftningen är förknippad med mycket höga böter för brott mot bestämmelserna. Upp till 10 000 EUR för varje post som saknas eller felrapporteras. Den deklarationsblankett som används heter Modelo 720 vilket också givit lagstiftningen dess informella benämning. För närmare information om regelverket (på svenska) se www.abacoadvisers.com.

I Italien har man en förmögenhetsskatt men endast på utländska tillgångar vilket naturligtvis också förutsätter och medför deklarationsplikt för dessa.

Vidare kan också tilläggas att USA inkomstbeskattar alla sina medborgare var de än är bosatta vilket naturligtvis också kräver att deklaration avseende samtliga inkomster och tillgångar i omvärlden måste deklareras. Särskilt uppmärksammad är vidare den amerikanska lagstiftningen FATCA (Foreign Account Tax Compliance Act) som föreskriver att alla finansiella institut i omvärlden som har bankkonton tillhörande amerikanska skattebetalare måste översända löpande information härom till de amerikanska skattemyndigheterna.

I Sverige finns också starka röster för öppenhet och transparens vad gäller internationella affärer. Sålunda kunde man under valrörelsen 2018 till det senaste parlamentsvalet i EU se Stefan Löfven och Magdalena Andersson stå hand i hand och avge solenna proklamationer om alla de åtgärder man minsann skulle vidtaga för att bekämpa internationell skatteflykt. Men när det nyligen kom till kritan att implementera det ovan nämnda förslaget om offentlig country-by-country reporting för bolag röstade den svenska regeringen nej härtill! Och detta tillsammans med EU-klubbens notoriska skatteflyktsivrare Malta, Cypern och Luxemburg! Och för ett par år sedan kastade Magdalena Andersson in handduken inför en högljudd opinion från näringslivshåll som ville försvara svenska företagares möjligheter att fly till utlandet och smita från skatten på sina aktievinster. Vidare lät hon också nyligen begrava förslaget om skyldighet för våra skattekonsulter att rapportera aggressiva skattearrangemang inom Sverige. Även detta efter kraftigt motstånd från alla berörda lobbyorgan. (Från Föreningen Auktoriserade Revisorers (FAR) sida framhölls att framgången med att stoppa förslaget om redovisning av sådana arrangemang var den främsta man haft på det näringspolitiska området under de senaste trettio åren!)

Förslag om ytterligare åtgärder mot mörkerläggning av utländska tillgångar.

Vi har haft en sextioårig tradition (1947-2007) i vårt land att lämna upplysningar till skattemyndigheterna om våra förmögenhetsförhållanden något som då gällde alla skattebetalare och alla tillgångar både i Sverige och utlandet. En förmögenhetsdeklarationsplikt som här beskrivits omfattande endast utländska tillgångar och endast om de är av betydande storlek liknande den modell som införts i Spanien skulle komma att beröra endast en mycket begränsad del av det totala skattekollektivet, den som brukar benämnas HNWIs, High- Net-Worth- Individuals. Till dessa kan särskilt räknas de s.k. private banking kunder som har finansiella tillgångar på minst ca 3-5 miljoner kronor och som av våra banker erbjuds särskilt kvalificerad finansiell service, något som är helt nödvändigt för tillgångar som placeras utomlands. Att mörkertalet vad gäller personer med utländska tillgångar kan misstänkas vara ganska betydande visades av den flod av deklarationssjälvrättare som skyndade sig att anmäla sina utländska banktillgodohavanden hos Skatteverket då det stod klart att man inom EES skulle börja att automatiskt skicka kontrolluppgifter till svenska skattemyndigheter beträffande dessa tillgångar. Ett ytterligare hjälpmedel som på senare tid utvecklats för att spåra utländska tillgångar och som kan påverka berörda personers beteende är ny digital teknik som med stöd av artificiell intelligens kan avslöja hemliga bankkonton i 200 000 banker runt om i världen. Googla ”Greylist Trace”!

Med tanke på de enorma, jag upprepar, enorma ekonomiska skadeverkningar och lidanden som med anledning av den pågående coronapandemin nu drabbar hela mänskligheten måste det vara ett första och absolut krav att man tvingar upp alla i omvärlden undangömda tillgångar till ytan för att därmed i förekommande fall åstadkomma en riktig och rättvis beskattning och att generellt bekämpa den internationella ekonomiska brottsligheten. Men för att åstadkomma detta krävs en helt annan målmedvetenhet och beslutsamhet än den som visats av den hypokritiska inställningen hos vår nuvarande politiska generation. Framför allt handlar det om att sätta ett mycket högre tryck dels på de osolidariska (skurk)stater som missbrukar sin statsrättsliga (skatte)suveränitet och som vägrar att lämna ut uppgifter om de de verkliga fysiska kapitalinnehavarna dels de professionella ”enablers” som främjar mörkläggningen av den internationella ekonomiska brottsligheten.

På Tax Justice Networks hemsida kan man man läsa; ”Could the wealth in tax havens help to pay for the Coronavirus response?” Ingen mindre än påven Franciscus kan antas ha instämt häri när han i en audiens för en tid sedan menade att den skriande bristen på de resurser som uppkommit för vården av alla coronaoffer berott på alla som smitit från skatten.

Det förslag som här framlagts om en partiell deklarationsplikt för utländska tillgångar kan införas med ett pennstreck utan att komma i konflikt med några internationella åtaganden eller diskrimineringsförbud. Det går hand i hand med de krav på transparens och insyn som redan ställs på bolag om country-by-country reporting av utländska tillgångar samt med den rapporteringsplikt som införts för skatterådgivare för utlandsrelaterade skatteupplägg.

Det kan således vara dags för en country-by-country reporting även för fysiska personer - en svensk Modelo 720!

Stockholm i maj 2020

Peter Sundgren

peter.sundgren@gmail.com

0704917670

(På denna blogg no 1 /2018, www.petersundgren.blogspot.com har jag föreslagit ett tiotal ytterligare åtgärder som ensidigt och enkelt kan vidtagas på hemmaplan för att effektivisera hanteringen av internationella skatteproblem och för att motverka skatteflykt och skattefusk.)