Bolag, svenska eller utländska, för fakturering av styrelsearvoden

WebJournal on International Taxation in Sweden, WITS, no 1/2019

(Denna artikel är publicerad på Dagens Juridiks hemsida 2019-01-24 under rubriken "Efter HFD:s dom - överdrivet tonläge om förbudet mot att fakturera styrelsearvoden från eget bolag")

Skatterättsnämnden meddelade 2016-12-21 ett förhandsbesked angående beskattning av styrelsearvoden. Under 2017 fastställde Högsta Förvaltningsdomstolen (enhälligt) detta besked i dom HFD 2017 ref.41. Domen går ut på att styrelsearvoden alltid skall beskattas personligen av styrelsemedlemmen som inkomst av tjänst och att de inte kan faktureras som inkomst av näringsverksamhet från ett bolag som styrelsemedlemmen upprättat för ändamålet. Man kan med andra ord inte sätta inkomst av styrelsearbete ”på bolag”. HFDs främsta motivering för sin dom är att aktiebolagslagen uttryckligen föreskriver att endast fysiska personer kan vara styrelsemedlemmar i svenska aktiebolag. Domslutet har givit upphov till starka protester från personer som åtar sig styrelseuppdrag.

Detta har lett till att den s.k. StyrelseAkademin, som är ett intresseorgan för styrelsemedlemmar i Sverige, under våren 2018 vid ett flertal tillfällen uppvaktat både regering och riksdag (Skatteutskottet) och meddelat att HFDs dom kommer att medföra att intresset för att åtaga sig styrelseuppdrag kommer att drastiskt minska och leda till en allvarlig kompetensflykt till skada för svenska företag. Finansdepartementet har emellertid meddelat att frågan är för tidigt ställd och att fråga om eventuell lagstiftning bör anstå till dess faktisk erfarenhet föreligger om konsekvenserna av HFDs dom.

Frågan har likväl numera föranlett även Svenskt Näringsliv (Johan Fall/Richard Hellenius) att vända sig till lagstiftaren och begära att inkomstskattelagen skall kunna tillåta att styrelseuppdragsinkomster faktureras av styrelsemedlemmars egenägda bolag. (Se Svenskt Näringslivs hemsida).

Svenskt Näringsliv har därvid framfört en lång rad argument för sina klagomål. Man anser det sålunda viktigt för berörda personer att kunna samordna sin verksamhet i ett bolag för att därmed trygga avsättning av medel för framtida pensionering. (Att därvid observera är dock att ett icke oväsentligt antal styrelsemedlemmar i våra svenska bolag redan är pensionärer.) Vidare, uppger Svenskt Näringsliv, kan bolag vara bra för att hantera risker för sjukdom (Försäkringskassan etc.), hantera för verksamheten gemensamma kostnader m.m. Med rådande rättsläge följer att många personer inte kan bidraga yrkesmässigt med sin kompetens.

Ytterligare fördelar med att fakturera styrelseuppdragsinkomster via ett bolag, (vilka dock inte påpekats av Svenskt Näringsliv) är att man som aktieägare däri kan tillgodogöra sig åtminstone delar av dess vinst i form av utdelning som beskattas betydligt lägre än löneuttag. Genom att bolagsskatten sänkts och kommer att ytterligare sänkas har utrymmet för lämnande av vinstutdelning ökat. Om maken/makan till en styrelsemedlem utför administrativa eller andra uppgifter för bolaget ifråga kan denne debitera bolaget för marknadsmässig lön vilket medför en lägre beskattning på familjebasis i synnerhet om vederbörandes inkomst ligger under brytpunkten. Man kan vidare tillgodogöra sig diverse lågbeskattade eller skattefria förmåner ur ett bolag i stället för att ta ut lön. Ett bolags rätt till momsavdrag kan också medföra fördelar i vissa sammanhang. Slutligen kan man med diverse uppfinningsrika 'exit-metoder' undvika vinstbeskattning när man avyttrar bolaget ifråga.

Samtidigt bör dock påpekas att man även i inkomstslaget tjänst kan vara berättigad till vissa avdrag för kostnader för inkomsternas förvärvande t.ex., i dessa sammanhang, kostnaden för medlemskap i StyrelseAkademin.

Svenskt Näringsliv menar att HFDs dom är till stor skada för både små och medelstora (entreprenör)företag, särskilt s.k. start-uppföretag men också för stora bolag. Domen har också lett till att man i syfte att kringgå problemet inrättar s.k. ”advisory boards", dvs ett i bolaget särskilt inrättat råd som avger rekommendationer eller förslag till styrelsen om vilka åtgärder som bör företas i bolaget. Genom att åtaga sig uppdrag som medlem i ett advisory board i stället för styrelseuppdrag träffas vederbörande inte av HFDs dom om man fakturerar sina arvoden genom ett eget bolag. Detta eftersom deltagande i advisory boards inte regleras i aktiebolagslagen. Svenskt Näringsliv anser sammanfattningsvis att HFDs dom medför en diskriminerande särbehandling av beskattningen av styrelsearvoden.

I det följande skall dessa synpunkter närmare kommenteras samt, för att utvidga debatten, vidare beaktas även konsekvenserna av innehav av styrelseuppdrag i utländska bolag och/eller användandet av utländska egenägda bolag för fakturering av styrelseuppdragsinkomster.

StyrelseAkademins enkät

Till stöd för sina påståenden om HFDs skadliga effekter för svenskt företagande har Svenskt Näringsliv hänvisat till en enkät som StyrelseAkademin genomfört för att ta reda på i vad mån den aktuella domen kan komma att påverka styrelseledamöters benägenhet att åtaga sig styrelseuppdrag. 967 medlemmar i StyrelseAkademin har besvarat enkäten. Av de svar som inkommit uppger 90 procent, dvs 870, att de avser att skära ned antalet uppdrag pga att de måste ta upp inkomsterna som inkomst av tjänst.

StyreseAkademin har på förfrågan uppgivit att enkäten hade utsänts till 6500 av dess 7000 medlemmar. (500 har förklarat sig inte vilja mottaga utskick från föreningen). Det är alltså bara knappt 14 procent av alla medlemmar i StyrelseAkademin som över huvud taget besvarat enkäten och endast 12 procent som uppger att de kommer att skära ned på antalet uppdrag på grund av att arvodena måste beskattas som inkomst av tjänst. ( I den utsträckning man tar uppdrag i en advisory board i stället för som styrelsemedlem kommer det antal personer som påverkas av domen att bli ännu lägre.)

Övriga ca 88-90 procent av medlemmarna i StyrelseAkademin som inte besvarat enkäten påverkas således inte av HFDs dom. Svarsfrekvensen på den aktuella enkäten är med hänsyn till vad som anförts otillfredsställande liten. Försiktighet måste därför iakttagas vid tolkningen av dess resultat. En ytterligare osäkerhet ligger ju också däri att frågan om de aktuella styrelsemedlemmarnas intentioner kan ha påverkats av att de varit medvetna om att syftet med enkäten varit att förmå lagstiftaren att göra regelverket förmånligare. Eller som ordspråket säger: som man ropar får man svar.

Internationella frågor avseende beskattning av styrelsearvoden

Som ovan nämnts skall vissa internationella skattekonsekvenser också beaktas vad gäller beskattningen av styrelseuppdragsinkomster.

Om man som bosatt här i landet har sådan inkomst från uppdrag i ett utländskt bolag utgör detta givetvis skattepliktig inkomst i Sverige. Om skatt uttas även i det land där det utbetalande bolaget är hemmahörande får denna avräknas mot svensk skatt. Om man i detta land också har bestämmelser om att endast fysisk person kan vara styrelseledamot i landets aktiebolag skall, såvitt kan förstås, HFDs dom tillämpas d.v.s. inkomsten beskattas som inkomst av tjänst. Om förhållandet är det omvända, dvs att det aktuella landets aktiebolagslag inte har bestämmelser om vem som får vara styrelsemedlem torde dock möjlighet föreligga att fakturera genom bolag.

En ytterligare fråga som skall belysas är de konsekvenser som uppstår om man använder sig av ett utländskt bolag för att fakturera sina styrelseuppdragsinkomster, något som kan vara lockande om bolagsskatten är låg i det aktuella landet och om dess reglering av aktiebolag är liberal. I vilken utsträckning sådana utländska faktureringsbolag förekommer kan StyrelseAkademin inte upplysa om. Svaret på frågan om beskattning är dock entydigt. HFDs dom gäller även i detta fall om styrelsemedlemmen är bosatt i Sverige dvs inkomsten skall tas upp till beskattning av denne privat som inkomst av tjänst i sin svenska deklaration. (Generellt gäller att utländska egenägda bolag som fakturerar intäkter av vilket slag det vara må för tjänster utförda av en i Sverige bosatt ägare löper risken att bli beskattade i Sverige pga att bolaget anses ha fast driftställe här i riket. Denna problematik upphör genom HFDs dom eftersom ju inkomsten ifråga, som just påpekats, beskattas direkt hos delägaren i Sverige.)

Om en styrelsemedlem i ett svenskt bolag bor utomlands är arvodet skattepliktigt i Sverige enligt reglerna i SINK.

Slutkommentar

Det får rent allmänt framhållas att det är ironiskt och beklagligt att det i vårt land, där så stora ansträngningar görs för att få människor i arbete, finns sådana som avstår från jobb som får antas vara både stimulerande och välbetalda! Förhoppningsvis kan väl dock några av de drygt 6000 styrelsemedlemmar som kastat StyrelseAkademins enkät i papperskorgen erbjuda sig att ta de jobb som blivit lediga genom de avhopp som HFDs dom uppges föranleda!

StyrelseAkademins och Svenskt Näringslivs beskrivning av våra svenska styrelsemedlemmars oumbärlighet för företagens överlevnad samt risken för de skadliga effekter ”utifrån såväl ett näringslivs- som ett samhällsperspektiv” kan följa av att styrelseinkomst måste tas upp som inkomst av tjänst i stället för inkomst av näringsverksamhet framstår som överdriven. Och de slutsatser som dragits av StyrAkademins enkät är bristfälliga. Propån om en lagändring bör därför snarast uppfattas främst som endast ett bemödande att gynna en elit i samhället.

WebJournal on International Taxation in Sweden, WITS.

Peter Sundgren
peter.sundgren@gmail.com
070 491 76 70