WITS no 3/2025
Skatt på inkomster av utländska hemliga förmögenhetstillgångar
I vart och vartannat nyhetsmedium lämnas numera uppgifter om de enorma och explosivt växande förmögenheter som ansamlas hos världens superrika. Enligt Forbes Billionaires list 2024 ökade dollarmiljardärernas antal under detta år med 141 till 2781 och deras samlade förmögenhet med med 2 biljoner dollar,(= 5.7 miljarder dollar per dag), till sammanlagt 14.2 biljoner dollar. Världens 10 rikaste personer blev ca 100 miljoner dollar rikare per dag och om de skulle förlora 99 procent av sin förmögenhet från en dag till en annan så skulle de fortfarande vara dollarmiljardärer! Noterbart är också att huvuddelen, 60%, av de superrikas förmögenheter numera utgörs av arv, vänskapskorruption/svågerpolitik (cronyism) och inte av entreprenöriell verksamhet, se ”Takers not Makers:The unjust poverty and unearned wealth of colonialism” Oxfam 2025.
År 2019 hade Sverige enligt Affärsvärlden 208 (kron)miljardärer, dvs. personer som äger minst 1000 miljoner kronor. Särskilt under pandemin accelererade förmögenhetstillväxten då den rikaste procenten svenskar tog hem nästan 2/3-delar därav allt skapat av börsrally, låga räntor och stora statliga räddningspaket till arbetsgivarna. I sin bok ”Girig-Sverige: Så blev folkhemmet ett paradis för de superrika” visar Andreas Cervenka att antalet namngivna kronmiljardärer i vårt land hade stigit till 542 år 2021. Mer än en fördubbling således på två år.
Men denna redovisning utgör bara halva sanningen! Vad som inte finns med bland alla dessa siffror är alla de tillgångar som göms i utländska s.k. secrecy jurisdictions dvs länder vars främsta funktion, vilket framgår av namnet, är att genom hemlighållande av ägarnas identitet möjliggöra för dem att bl.a. undgå beskattning i sina hemländer. Och dessa undangömda tillgångar och deras avkastning uppgår också till helt astronomiska belopp. Storleken av detta undanhållande och dess konsekvenser tydliggörs av titeln på Raymond W. Bakers bok ”Invisible Trillions: How Financial Secrecy Is Imperiling Capitalism and Democracy”. Baker är grundare av Global Financial Integrity i Washington och en av världens ledande experter på ekonomisk kriminalitet.
Vilka åtgärder har då vidtagits för att spåra dessa tillgångar och att beskatta dem?
Akademisk forskning.
Akademisk forskning har lämnat värdefull information om omfattningen av alla pengar som göms undan utomlands. Något av ett pionjärarbete i detta sammanhang, som för övrigt särskilt kommit att fokusera på Norge, Sverige och Danmark, har utförts av bl.a. Annette Alstadsaeter och Niels Johannesen, knutna till Norges Miljö- och Biovetenskapliga Universitet, NMBU. och publicerats i American Economic Review, 2019 under rubriken ”Tax evasion and Inequality”. Där konstaterar författarna:
”This paper attempts to estimate the size and distribution of tax evasion in rich countries. We combine random audits – the key source used to study tax evasion so far – with micro-data leaked from large offshore financial institutions - HSBC Switzerland (”Swiss Leaks”)and Mossac Fonseca (”Panama Papers”) - matched to population-wide wealth records in Norway, Sweden and Denmark. We find that tax evasion rises sharply with wealth, a phenomenon random audits fail to capture. On average about 3% of personal taxes are evaded in Scandinavia, but this figure rises to close to 30% in the top 0.01% of the wealth distribution, a group that includes households with more than 45 million USD in net wealth. A simple model of the supply of tax evasion services can explain why evasion rises steeply with wealth. Taking tax evasion into account increases the rise in inequality seen in tax data since the 1970s markedly, highlighting the need to move beyond tax data to capture income and wealth at the top, even in countries where tax compliance is generally high.”
Internationellt informationsutbyte
Genom internationellt samarbete om utbyte mellan skattemyndigheter av ekonomisk information, vilket aktiverats huvudsakligen genom OECDs rapporteringsnorm (Standard for Automatic Exchange of Financial Information in Tax Matters) och EUs DAC 2 (Directive on Administrative Cooperation), har man också kommit en bit på väg att identifiera personer som gömmer sina pengar hos banker m.fl. runt om i världen. Detta avser då naturligtvis endast sådana länder som anslutit sig till uppgörelserna och de smärre upptäckter av tillgångar som görs på konton och liknande hos dessa institutioner.
I en analys som genomförts av Skatteverket (Rapport 2024:13) av1000 personer i en rampopulation på ca 20000 privatpersoner avseende runt 1 miljon mottagna kontrolluppgifter från ca 100 länder konstateras att hushållens tillgångar som ligger i utlandet uppgår till 300 miljarder kronor men över hälften av individerna äger endast 10 000 kronor i tillgångar. I den slumpmässiga granskningen av utdelningar och ränteinkomster i kontrolluppgifterna visade det sig att 50 procent av kontohavarna redovisat felaktiga utländska kapitalinkomster.
Åtgärder mot denna typ av smärre kontohavare utomlands är av mindre betydelse i dessa sammanhang utan berör fastmera den kategori av mycket stora förmögenhetsinnehavare som Alstadsaeter m.fl. ovan tar sikte på vilka aktivt och genom sinnrika metoder gömmer eller flyttar sina tillgångar till länder som inte omfattas av rapporteringsskyldighet.
ICIJ
Särskilt uppmärksammade i ansträngningarna att avslöja inte bara skattebrott utan även terrorverksamhet, vapenhandel, penningtvätt m.m. har också varit det arbete som utförts av journalistnätverket ICIJ. The International Consortium of Investgative Journalists, som i sina nu namnkunniga rapporter som Swiss Leaks, The Panama Papers, The Pandora Papers m.fl. avslöjat den helt astronomiska omfattningen av undangömda förmögenheter runt om i världen. Dessa avslöjanden har publicerats helt öppet på internet.
Vissa förhoppningar knyts numera sedan en tid till möjligheten att med artificiell intelligens kunna förhindra skattemissbruk. ICIJ meddelar sålunda att de med OSLOMET-universitetet i Norge nu utvecklat maskininlärningsteknik som skall kunna spåra ägare till utländska tillgångar.
Skatteverkets åtgärder
Skatteverkets insatser emot undanhållandet av utländska tillgångar har under senare tid också börjat ge frukt. I sin rapport (30 maj 2024, diarienummer 8-2925066) avseende den just nämnda Panamaläckan vilken, nota bene, gällde avslöjande av de skatteundandraganden som möjliggjorts genom genom mörkerläggande manipulationer av endast ett enda advokatkontor i Panama (Mossoc-Fonseca). Utredning har skett av ca 100 svenskars odeklarerade tillgångar vilket sammanlagt inbringat en skatt på ca 3 miljarder kronor dvs 30 miljoner kronor per person i genomsnitt. Belopp som skulle ha räckt för att avlöna mer än 6000 sjuksköterskor i vårt land.
I en särskild specialrazzia 2023 har Skatteverket vidare avslöjat att av 115 svenska pensionärer som uppburit pension från utlandet hade 82 inte deklarerat dessa inkomster. I genomsnitt höjdes deras taxeringar med ca 620 000 kr per person. Ett sammanlagt undanhållande av inkomster på drygt 50 miljoner kronor således motsvarande drygt 100 sjuksköterskelöner.
Slutligen, i Skatteverkets riktade kontroll (den 25 oktober 2024, diarienummer 8-3143137) av ett trettiotal utländska stiftelser och truster har avslöjandena gällt enorma skatteundandraganden och mycket sofistikerade skatteupplägg, alla aktivt tillhandahållna av professionellt ansedda möjliggörare eller s.k. ”enablers” . I Panamarapporten ägnas just flera sidor åt hur dessa enablers varit centrala i sin rådgivning om hur man effektivast kan mörkerlägga utländska etableringar samt penning- och gåvotransaktioner. I ICIJs databas fick man träff på hur våra svenska storbankers utländska filialer och dotterbolag varit inblandade i 300 - 400 offshorestrukturer med koppling till Mossac-Fonseca.
Särskilt svårutredda när det gäller utländska undangömda tillgångar är de fall där man använder sig av utländska stiftelser och truster som ovan nämnts. De utgör juridiska ’figurer’ som ofta starkt avviker från våra rättssubjekt. De etableras jorden runt företrädasvis i Storbritanniens utomeuropeiska territorier och kronkolonier, ibland kallade för Englands ”second empire”, och är alla omgivna av stränga sekretessregler. En engelsk bankdirektör uttryckte en gång saken sålunda: ”Trusts are unknown in half the world and essential in the other half”! .
Ett av skatteverket redovisat fall som både illustrerar storleken av de belopp som alltid läggs in i utländska truster och den sofistikerade skatteplanering som ägnas åt dessa, avsåg den kände industrimannen Hans-Thomas Klier (som ett år bl.a. utsågs till Entrepreneur of the Year av Ernst & Young). Han ägde ett mycket framgångsrikt svenskt företag vars aktier överförts till ett (skal)bolag i Cypern. 73 procent av dessa aktier såldes senare till ett riskkapitalbolag för en okänd summa. I ett skatteupplägg som föreslagits av Peter Röhmbo vid BDO i Göteborg inkluderande bildandet av diverse skalbolag och foundations i bl.a. Schweiz, Malta, Hong Kong och Sverige avsågs bolagsförmögenheten utskiftas till en i Dubai bosatt dotter som därefter planerade att ge bort en tredjedel av pengarna till sina två bröder i Sverige. Upplägget uppmärksammades av ICIJ och publicerades i deras Paradise Papers, vilket efter utredning och husrannsakan av Skatteverket ledde till att Klier upptaxerades för förtäckt utdelning för åren 2013-18 med belopp som resulterade i ett betalningsåliggande av skatt med närmare 58 miljoner kronor inklusive skattetillägg. (Det är ej känt huruvida målet överklagats eller lämnats till åtal för skattebrott.)
Ett annat i rikspressen uppmärksammat fall, gäller den kände spelbolagsentreprenören Michael Knutsson, ( på plats 287 av Sveriges miljardärer i Andreas Cervenkas ovannämnda bok om girigheten i vårt land) biträdd av sin enabler Peter Brandt på Vistrands Advoktbyrå. Knutsson mottog vad som vid utredningen uppgavs vara ett arv från hans farbrors (engelska) dödsbo på ca 120 miljoner kronor. Efter inhämtning av berörda myndigheter i Jersey framgick emellertid att pengarna härrörde från en av Knutssons fader där bildad trust i vilken Knutsson var förmånstagare. Han avsade sig dock detta förmånstagarförordnande varefter pengarna överläts till dödsboet efter ovannämnde farbror som därefter utdelade pengarna som arv till Knutsson. På detta sätt ’förvandlades’ således Knutsson från en skattskyldig förmånstagare till de 120 miljonerna i sin fars trust till en skattebefriad arvtagare till detta belopp i farbroderns dödsbo! Skatteverket underkände emellertid överlåtelsen av förmånstagarförordnandet till dödsboet som ett led i en mörkläggning av pengarnas ursprung och inkomstbeskattade Knutsson för dessa såsom mottaget periodiskt understöd från trusten samt påförde honom skattetillägg med 40 procent av skatten på upptaxeringen som enligt Expressen ledde till en skattebetalning på 80 miljoner kronor. Förvaltningsrätten i Göteborg (i beslut 23 maj 2024) har vidhållit beskattningen med motivering att förfarandet stridit mot den allmänna skatteflyktsklausulen.
Blev några dömda för skattebrott?
Detta är underrubriken till avsnitt 8.3. i Skatteverkets rapport om Panamaläckan. Man skriver vidare att av de ca etthundra ärenden man utrett har skattebrottsanmälningar gjorts ”i många fall” till Ekobrottsmyndigheten. Man saknar dock statistik på utfallet härav (!) men ”det är känt att endast ett fåtal ärenden lett till åtal.”
Det är alltså Ekobrottsmyndigheten som avgör frågan om åtal till allmän domstol för skattebrott. Därvid får denna myndighet dock assistans i sina brottsutredningar av Skatteverket som har ca 140 medarbetare (!) avdelade för dessa ärenden.
Som regel görs anmälan till Ekobrottsmyndigheten när undanhållen skatt uppgår till två basbelopp vilket för 2025 uppgår till sammanlagt 117 600 kr. Om den undanhållna skatten utgör mer än tio basbelopp dvs, mer än 588 000 kronor, presumeras normalt grovt skattebrott föreligga vilket i så fall kan leda till lägst sex månader och högst sex års fängelse. Det torde vara ytterst sällsynt att de skatteundandraganden som sker i de sammanhang som här diskuteras understiger 588 000 kr!
Veterligen – och vilket getts stor publicitet - finns bara ett fall som gällde Pandoraläckan där någon dömts för skattebrott. Detta gäller den kände deckarförfattaren Håkan Nesser och hans hustru som tog hem 15 miljoner kronor i utdelning från sitt bolag i Malta utan att uppge detta i sina deklarationer. I tingsrätten friades makarna eftersom de förlitat sig på att deras svenska rådgivare, Conny Cedermark på advokatbyrån Astra Advokater i samråd med konsulter vid BDO:s kontor i Malta övertygat dem om att detta kunde ske skattefritt. I hovrätten dömdes emellertid båda makarna till 18 månaders fängelse för grovt skattebrott. Domen är överklagad.
Med hänsyn till den mångfald av skatteundandraganden som utretts i kölvattnet av Panama läckan m.fl. och de stora resurser som finns tillgängliga för att utreda skattebrott samt att skatteundandragandena oftast rör sig om flera tiotals miljoner kronor inklusive skattetillägg pga oriktigt lämnade uppgifter, är det anmärkningsvärt att antalet fall som gått till åtal och dom är så fåtaliga.
Två EU-rapporter angående förmögenheter som hålls undangömda offshore.
De skatteundandraganden avseende utländska förmögenhetstillgångar som ovan berörs bleknar emellertid i jämförelse med de helt ofattbara belopp som avslöjas i inte mindre än två rapporter som båda sponsrats av EU. Och båda veterligen helt förbisedda i den svenska skattedebatten!
I augusti 2021 publicerade sålunda kommissionen en rapport på hela 250 sidor med titeln ”Monitoring the amount of wealth hidden by individuals in international financial centres and impact of recently internationally agreed standards of tax transparency on the fight against tax evasion”. (EUTAX Observatory, Report by ECORYS 2021). Rapporten har 399 fotnötter och en lista på källhänvisningar som sträcker sig över fyra sidor!
Den fokuserar huvudsakligen och vilket här särskilt uppmärksammas dels på vilka personer inom medlemsstaterna som ägnar sig åt att gömma sina tillgångar i utlandet dels på hur mycket skatt som dessa personer härigenom har undanhållit.
Beträffande den förstnämnda frågan riktas ljuset helt lakoniskt på ”very rich people”. För att närmare ringa in dessa personer fokuserar EU-rapporten främst på Credit Suisse Global Wealth Report (2019) m.fl. (Avsnitt 3.1.2.)
Som very rich people definieras därvid miljonärer med en nettoförmögenhet på minst 1 miljon US-dollar. Som s.k High Net Worth Individuals, HNWIs, vilket är den gängse beteckningen i finanskretsar på superrika personer, räknas de vars förmögenheter ligger mellan 30- 50 miljoner USD. Slutligen förstås med Ultra High Net Worth Individuals, UHNWIs, sådana som har mer än 50 miljoner USD i förmögenhet. Det är framför allt de två sistnämnda kategorierna dvs HNWIs och UHNWIs som EU-rapporten tar sikte på.
Enligt Table 3-1 i rapporten fanns 374 000 dollarmiljonärer i Sverige år 2018 och 1698 UHNWIs. Därmed var Sverige vid denna tidpunkt det land inom EU som hade det högsta antalet UHNWIs, 0.017 procent, i förhållande till vårt lands vuxna befolkning.
(Enligt statista.com hade Sverige 2021 ungefär 6400 personer som ägde mer än 30 miljoner US-dollar vilka således alla kan betecknas som HNWIs eller UHNWIs.)
Svaret på frågan varför de gömmer sina tillgångar utomlands besvaras helt enkelt med konstaterandet att ”they can”. Rapporten citerar i detta sammanhang vad Alstadsaeter et.al. skriver i sin ovannämnda artikel: ”Why do the rich evade so much? For them tax evasion is possible: there is an industry – in Switzerland, Panama and other tax havens around the globe – that provide wealth concealment services to the world’s wealthiest individuals. (…) This industry typically only targets the very wealthy (people with more than USD 20 million or sometimes USD 50 million to invest), as serving too many would-be evaders would increase the risk for these banks and law firms that they would be discovered violating the law. Moderately wealthy individuals (below the top 0.1%) do not have access to these services and therefore do not evade so much tax”.
I de beräkningar som anges beträffande den sammanlagda storleken av de förmögenheter som fysiska personer i Sverige innehar utomlands (offshore wealth) uppgår dessa till 43,4 miljarder Euro 2018. Detta fördelas på värdepapper och kontotinnehav 31.7 miljarder Euro, fast egendom 11.60 miljarder Euro. kontanter 0.29 miljarder Euro samt livförsäkringar 0.04 miljarder Euro. En icke försumbar kategori av tillgångar som ytterligare göms oftast indirekt i utländska skalbolag och truster är framför allt fastigheter samt s,k, ”investments of passion” dvs fartyg, flygplan, konst, och bilar m.m. vilka inte finns med i underlaget. Ej heller värdet av ägande i utländska bolag som uppbär låg- eller nollbeskattade inkomster, s.k. CFC-bolag, Controlled Foreign Corporations. (Skatteverket har på förfrågan för övrigt uppgivit att man helt saknar statistik över vilka som deklarerar sådana inkomster!)
För Sveriges vidkommande (Table 5-12) beräknas det aktuella skattetappet för enbart 2018 ha uppgått till 2.3 miljarder Euro och i genomsnitt för åren 2004 - 2018 1.54 miljarder Euro. Omräknat till svenska kronor utgör detta skattebortfall ca 26 miljarder kronor för år 2018 respektive ca 17 miljarder kronor i snitt för femtonårsperioden 2004 – 2018.
Som jämförelse kan nämnas att det angivna skattetappet för enbart 2018, ca 26 miljarder SEK, ungefär motsvarar den totala kostnaden för byggandet och utrustningen av Nya Karolinska Sjukhuset i Solna! Och det genomsnittliga årliga skattebortfallet för de femton åren 2004 – 2018, 17 miljarder SEK, motsvarar den (hittills) beräknade totala kostnaden för ombyggnationen av Slussen i Stockholm!
Sammanlagt för de femton åren uppgår således det svenska skattebortfallet till drygt 23 miljarder Euro (15 x 1,54) eller i svenska kronor ca 260 miljarder! Jag repeterar drygt 260 miljarder svenska kronor! Avseende någonstans mellan 5000 - 10 000 personer!
På Svenskt Näringslivs blogg den 20 april förra året anförs i en braskande huvudrubrik: ”Kriminella rånar välfärdssystemen på miljarder – så skall fusket stoppas” och i en underrubrik ”Det är fullständigt orimligt att de gemensamma medlen dräneras av ekonomisk brottslighet”. Denna dränering av våra välfärdssystem, som enligt ekonomistyrningsverket uppgick till mellan 13-16 miljarder 2021 och som får antagas avse främst kriminella hemmahörande i de nedre socioekonomiska befolkningsgrupperna, uppgår således till ungefär samma belopp som årligen undandras genom den kriminella offshoreverksamhet som här diskuteras. Svenskt Näringslivs rubriksättning skulle således vara adekvat även vad gäller alla svenska superrika kriminella som gömmer sina pengar utomlands!
Nationella ansträngningar mot det utländska skattefusket
Såsom framgår av EU-rapportens rubrik har intresse också ägnats åt i vilken omfattning medlemsstaterna själva har tagit initiativ i kampen mot det internationella privata skattefusket.
I Frankrike och Portugal t.ex. har således inrättats speciella enheter inom skatteförvaltningen för särskild granskning av personer som genom sina höga skattepliktiga inkomster och kända förmögenheter eller som genom sin yttre iakttagbara levnadsstandard kan misstänkas ha odeklarerade tillgångar utomlands. I Spanien har man infört en allmän förmögenhetsskatt för förmögenheter överstigande 3 miljoner euro och stränga regler om uppgiftsskyldighet just för innehav av utländska förmögenhetstillgångar av betydande storlek.
Beträffande Sverige uppges emellertid att några interna policyinitiativ i dessa sammanhang inte kunnat iakttagas
Den andra rapporten som sponsrats av EU om innehav av utländska tillgångar, (Tax Observatory, Working Paper no 1), publicerad i maj 2022, har rubriken ”Who owns offshore real estate? Evidence from Dubai”. (46 sidor). Den är också skriven av ovan nämnda Annette Alstadsaeter samt Gabriel Zucman tillsammans med Andreas Oekland, NMBU, och Bluebery Planterose. EU Tax Obsevatory. Studien bygger på konfidentiell information från visselblåsande fastighetsmäklare i Dubai som avslöjar vilka namngivna utlänningar de känner till som är ägare till fastigheter i landet. Det sammanlagda värdet på dessa uppgår till 146 miljarder US-dollar vilket är dubbelt så mycket som utlänningar äger av fastighetsmarknaden i London!
Den främsta anledningen till att fastigheter är så attraktivt som investeringsobjekt i dessa sammanhang är att de inte omfattas av de rapporteringsöverenskommelser mellan skattemyndigheter som ovan nämnts, samt att värdet på sådana tillgångar är stabilt.
I den specialgranskning som gjorts i rapporten av just norrmän som äger fastigheter i Dubai och kunnat kontrolleras emot öppna administrativa skattelängder i Norge (som f.ö har förmögenhetsskatt) finner författarna ”that the probality to own offshore real estate rises with wealth, including within the very top of the wealth distribution”. Cirka 66% av de norska fastighetsägarna hade sålunda inte redovisat dessa i sina deklarationer. I de läckta uppgifterna har man även identifierat 852 svenska fysiska personer – om de är bosatta i Sverige anges dock inte - som själva äger 1439 fastigheter i Dubai. Vi har ju för vår del ingen förmögenhetsskatt i vårt land men svensk skatt kan aktualiseras för inkomst av uthyrning av utländsk fastighet - en del fastighetsmäklare i Dubai uppges t.o.m. garantera ägarna vissa hyresinkomster av fastigheterna - och för förmån av utnyttjande av fastighet om de ägs indirekt genom skalbolag. Vinst vid avyttring av utländsk fastighet är naturligtvis också skattepliktigt för ägare bosatta i Sverige. Enligt uppgift är Skatteverket i färd med att kontrollera uppgifterna i denna läcka.
Slutkommentar
Särskilt chockerande är de ovan behandlade EU-rapportenas avslöjanden av den enorma omfattningen av det privata internationella skattefuskandet och den mycket begränsade krets skattebetalare inom vilken detta i så stor utsträckning äger rum. Huvudsakligen några tusental HNWIs och UHNWIs.
Och samtidigt är det ju just denna rika krets av medborgare som kan utöva ett väldigt inflytande över vårt samhälle och som kan ”rigga” regelverk till sin fördel. (Det nya förslaget om beskattning av carried interest framstår sålunda enligt vissa bedömare som ett rent beställningsverk av riskkapitalbranschen!)
Man talar t.o.m. om en oligarki eller en ”skuggelit” som aldrig suttit på en valsedel och som enligt professor Janine Wedel vid George Mason University i USA, "kringgår den demokratiska processen och fjärmar väljarna från de faktiska besluten." (Se Institutet för Framtidsforskning, IFFS Play den 26 juni 2018). I sin bok ”Därför är ojämlikheten viktig” diskuterar också Jesper Roine vid Handelshögskolan i Stockholm detta problem i kapitlet ”Är ekonomisk ojämlikhet ett hot mot demokratin?”.
Det finns en utbredd opinion i vårt land som anser att de rika i vårt land inte betalar sin ”fair share of taxes” på de inkomster de har och deklarerar i Sverige. En opinion som inte torde dämpas av insikten att samma personer - genom rent brottsligt förfarande - helt undanhåller vad som är enorma skattepliktiga inkomster på sina utländska undangömda förmögenhetstillgångar. Detta skapar en stark misstro bland lojala skattebetalare och skadar sammanhållningen och tilliten i vårt land.
peter.sundgren@gmail.com 070 491 76 70
