WITS no 2/2025
Förmögenhetsskatt för superrika = High Net Worth Individuals, (HNWIs) och Ultra High Net Worth Individuals, UHNWIs).
Debatten om förmögenhetsbeskattning av de superrika har på senare tid tagit väldig fart utomlands men i Sverige har den varit ganska stillsam. I en artikel i Dagens Nyheter hösten 2023 framhöll dock den franske ekonomen Gabriel Zucman att alla rika länder inklusive Sverige borde införa en årlig förmögenhetsskatt på 2 procent för alla de knappt 3000 personer i världen som äger mer än 1 miljard US-dollar dvs mer än drygt 10 000 miljoner svenska kronor. Enligt Affärsvärlden (April 2023) fanns det 39 personer i Sverige som är så rika vid den tidpunkten. Zucman hänvisar i DNartikeln till den Parisbaserade (och EU-sponsrade) forskningsgruppen Tax Observatory’s rapport ”A blueprint for a coordinated minimum effective taxation standard for ultra-high-net-worth individuals”. Skatten avses tas ut endast om vederbörande inte har betalt någon inkomstskatt alls eller en inkomstskatt som understiger 2 procent av förmögenheten. En sådan årlig minimibeskattning av världens alla nämnda miljardärer beräknas inbringa en skatt på upp till 250 miljarder USdollar årligen! Ett belopp som kan jämföras med de 300 miljarder dollar som man vid det nyss avslutade klimatmötet COP 29 i Baku har bestämt, efter mycket segslitna förhandlingar, att världens rika länder skall betala till klimatinsatser i alla fattiga länder!
Zucmans artikel föranledde omedelbart Johan Fall, chef för skatteavdelningen för föreningen Svenskt Näringsliv och tillika Näringslivets Skattesakkunnige, att göra ett inlägg på föreningens blogg med rubriken ”Förmögenhetsskatt fortsatt en mycket dålig och farlig ide'”.
IMFs, ECBs, OECDs, BIS’ synpunkter på förmögenhetsbeskattning
Som ovan nämnts är frågan om införande av förmögenhetsskatter mycket flitigt diskuterad i omvärlden. Både IMF, ECB, OECD och BiS (Bank for International Settlements) rekommenderar således att man bör införa sådana skatter. Och det finns flera konkreta utredningsförslag om hur sådana skatter bör utformas och effektiviseras. Som exempel kan nämnas den engångsskatt på stora förmögenheter som föreslagits i en 225-sidig rapport från London School of Economics. En skatt som, om den infördes i Sverige och tillämpades på de 542 (kron)miljardärer som Andreas Cervenka har namngivit i sin bok ”Girig-Sverige: Så blev folkhemmet ett paradis för de superrika”, skulle inbringa drygt 200 miljarder kronor (över fem år) till den svenska staten!
Också värt att nämna är att en särkild "Subcommittee on Wealth and Solidarity Taxes” inom FN nyligen har tagit initiativ till framtagandet av ett fördrag om förmögenhetsskatter för de superrika, vilket nationalförsamlingen med överväldigande majoritet ”givit grönt ljus”.
Av särskilt intresse är vidare att alla länder i G20-gruppen, världens ”rikemansklubb”, vid sitt senaste toppmöte i höstas, på rekommendation av den av Zucman ovan framlagda rapporten från EU Tax Observatory, enhälligt bejakade idén om nödvändigheten att de superrika måste bidraga i större utsträckning till sina länders ekonomi. Något som ger en stark politisk legitimitet för en sådan beskattning.
Ett införande av en förmögenhetsskatt på de superrika har f.ö. redan skett i Spanien på förmögenheter överstigande 3 miljoner Euro dvs ca 35 miljoner kronor. Argentina har också infört en (engångs)förmögenhetsskatt på personer med mycket höga förmögenheter.
Gabriel Zucmans förslag om förmögenhetsskatt vilar således ingalunda på någon enskild obskyr akademisk forskning utan har sin grund i omfattande och seriösa överväganden i hela vår omvärld. Zucman är en nationalekonom med världsrykte. Han undervisar vid Berkely-universitets i Kalifornien "Stone Center on Wealth and Income Inequality". Han är vidare chef för EU TaObservatory och har tilldelats en rad prestigefulla utmärkelser för sin forskning.
Johan Falls synpunkter på förmögenhetsbeskattning
Johan Fall, som ovan nämnts, är dock mycket kritisk till alla Zucmans idéer om förmögenhetsskatter. Och direkt otillbörligt är hans förklenande avfärdande av Zucmans arbete: ”En nåd att stilla bedja om är att de få akademiker som byggt sin karriär på forskning om en skatt med alla dess problem växlar till mer produktiva forskningsfält”.
Det huvudargument som Johan Fall riktar emot alla slags förmögenhetsskatter är att alla som drabbas därav flyttar utomlands. Därvid pekar han, utan någon närmare empirisk grund därför, på våra mest kända superentreprenörer Ingvar Kamprad och Hans Rausing som exempel. Kamprad har dock själv uppgivit att han flyttade utomlands på grund av vår dåvarande arvsskatt och Rausing flyttade på grund av hotet om införandet av löntagarfonder.
Johan Fall tycks vidare ha förbisett den mycket omfattande akademiska forskning som finns om hur förmögenhetsskatter påverkar migration till andra länder. Denna forskning visar på en försumbar utflyttning till följd av beskattning. Se t.ex. Young m.fl. (2016) ”Millionaire Migration and Taxation of the Elite: Evidence from Administrative Data" och Advani m.fl (2022) "Taxation and Migration of the Super Rich".
Stor uppmärksamhet har under senare tid riktats på det faktum att några dussin av Norges (ca 300 000) miljonärer flyttat till Schweiz pga en höjning på 0.25% av den norska förmögenhetsskatten. Möjligen har utflyttarna därvid även påverkats av en planerad norsk exitskatt på 38 procent på aktievinster för de som flyttar utomlands.
Värt att påpeka är vidare att den omständigheten att vissa företagare flyttar utomlands naturligtvis inte nödvändigtvis medför att själva företaget och dess verksamhet flyttas ut eller att ytterligare investeringar inte görs däri. En sådan flytt av ett företag kan nämligen föranleda oönskade regler om exitbeskattning av själva företaget och skapa stora personalproblem. Värt att vidare påpeka är att utdelningar från ett bolag till sin utflyttade ägare fortsatt alltid beskattas i bolagslandet.
Vissa bedömare av effekterna av införande om förmögenhetsskatt - något som påpekats även av en person som varit både svensk finansminister och statsminister - menar att en sådan skatt medför att förmögenhetsägarens kapital flyttar utomlands! Detta är emellertid helt felaktigt. Det tillhör elementär kunskap att kapital, var det än investeras, förblir skattepliktigt i den stat där förmögenhetsägaren är skatterättsligt bosatt, s.k oinskränkt skattskyldighet.
Det kan slutligen också påpekas att en utflyttande person kan, om lagstiftaren så önskar, förklaras skattskyldig även efter en utflyttning. En sådan s.k. ”backwards tail” finns i det ovan nämnda brittiska engångsförmögenhetsskatteförslag för personer som under minst fem av de sju år som föregått lagens ikraftträdande flyttar utomlands. (En motsvarande 'släpande' regel fanns för övrigt även i vår tidigare arvsskattelag,)
Johan Fall menar också att förmögenhetsskatter orsakar stora snedvridningar av investeringsbeslut som minskar tillväxten i våra samhällen. Men i den ovan nämnda FN-studien säger man tvärtom (avsnitt 1.6.1): ”Taxing wealth has been shown to have a positive impact on economic growth”. Och i en forskarrapport (2019) från National Bureau of Economic Research i Cambridge, Massachusetts konstaterar författarna:”We conclude that wealth taxation has the potential to raise productivity while simultaneously reducing consumption inequality”.
Ytterligare argument som Johan Fall slutligen tar upp är att förmögenhetsskatter ”ofta drabbar personer som inte har råd att betala dem, ”exempelvis pensionärer med små inkomster med fritidshus som ökat i värde över tid”. Men detta påpekande är ju helt huvudlöst när man talar om en minimiskatt som skall tas ut av någon som äger tusentals miljoner dollar! Lika befängt följaktligen blir då också hans vidare påstående att ”skatten blir dyr att administrera för både myndigheter och skattebetalare” när det ju är ett sådant fåtal skattebetalare som berörs! Inte fler – vad gäller Sverige – än vad som får plats på en buss!
För att avslutningsvis tillämpa samma typ av retorik som Johan Fall själv använder: Det vore en nåd att stilla bedja om att han ägnade sig åt något annat än förmögenhetsbeskattning.
Johan Fall har avstått från att lämna kommentarer till denna artikel.
peter.sundgren@gmail.com. 070-491 76 70
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar